Debatten om Stockholms moské och Islamiska förbundet har tydliggjort att somliga debattörer, jag tänker i första hand på Salam Karam, inte förstått islams mångfald. Upprepade misstag har begåtts när muslimska företrädare i Sverige beskrivits som extremister. Stockholms moské borde ha rätt att åtnjuta tros- och samvetsfrihet samt åsikts- och yttrandefrihet på samma villkor som Salam Karam och alla andra. Salam Karam vill att hans egna åsikter om muslimerna skall vara dominerande och tar för givet att de sekulariserade värderingarna är de enda acceptabla, medan de muslimska värderingarna är mer eller mindre ociviliserade. Hans fientliga debatt mot Stockholms moské spelar på allmänhetens främlingsrädsla. Det märkliga är att den här kampanjen sker samtidigt som myndigheterna börjat visa en allt större öppenhet mot de islamiska organisationerna. Den återkommande fientliga debatten ska ses i perspektivet av maktrelationen mellan det sekulära tankesättet och det muslimska religiösa tankesättet. Karams fientliga uttalande mot Islamiska förbundet kommer i en tid då man börjat gradera muslimer på en skala som spänner mellan liberala och extrema. Den spända relationen kan uttryckas i termen "islamofobi". De islamofobiska yttringarna som framkommer av Karams artiklar skapar negativa attityder bland allmänheten och spelar främlingsfientliga krafter i händerna. Karams attacker mot Stora moskén i Stockholm försämrar möjligheterna till en nationell dialog om extremism. Karams artiklar är fulla med faktafel. Ett exempel är hans påstående om att Stockholms moské uppmanar till terrorattentat. Stockholms moské var värd för en konferens som arrangerades av Fatwa och Forskningsrådet år 2003, där ett 30-tal teologer samlades i tre dagar för att diskutera de problem som möter muslimer i Sverige och Europa. Självmordsattentat fanns inte på agendan. Sheykh al-Qardawi deltog i konferensen, och har inte i detta sammanhang talat om självmordsbombare eller uppmuntrat muslimerna att begå terrorattentat i Europa eller Sverige. Det hela är ett missförstånd, som bottnar i att en arabisk journalist försökte ta upp frågan. Varje muslim borde vara i sin fulla rätt att inrätta sitt liv, utan att bli anklagad av Salam Karam för antisemitism eller extremism. Om Karam lyckas med sin propaganda finns det en risk att många svenska muslimer går under jorden. Muslimernas situation i Sverige är inte särskilt stimulerande. Vi hör ofta till samhällets bottenskikt, utan status och med känslan av att vara hotade. Detta är ett resultat av den rasism som brer ut sig alltmer i vår världsdel. Likaså tycks begreppen "muslim" och "extremist" för många bli alltmer synonyma. I senaste raden av pajkastningar och populistisk journalistik läser jag Salam Karams artikel i Expressen, med budskapet "Islamiska förbundet hotar känd imam". Vi tar avstånd från alla sorters hot som riktas mot religiösa företrädare. Stockholmsmoskén har ingen politisk färg och har aldrig varit filial vare sig till Muslimska brödraskapet i Egypten eller andra internationella islamiska politiska rörelser i världen. Stockholmsmoskén samarbetar med alla trossamfunden, frivilliga organisationer, politiska partier och rörelser i Sverige för att berika mångfalden. Vi tror på demokrati och mångfald och tar avstånd från våld, både muntligt och skriftligt. Stockholmsmoskén är öppen för alla muslimer från alla nationaliteter, och dess ledning kommer från många nationaliteter. Med faktafel och konspirationsteorier, som att en främmande utländsk organisation försöker befästa sitt grepp över moskéerna, kryddar Karam sin bild av Stora moskén som ett tillhåll för extremister. Salam Karam borde känna till att Guds hus, moskéerna, är byggda för tillbedjan och för att finna frid. Ända sedan tiden från källarlokalen på Söder har Stockholms moské varit öppen för alla muslimer och icke-muslimer, predikat tolerans och medelvägen, främjat engagemang i vårt svenska samhälle, byggt broar, arbetat med positiv integration, öppenhet, dialog och deltagande i samhällsfrågor. Och så ska det förbli. Moskéledningen är öppen för kritik, samtal och dialog på alla nivåer. Det enda man kräver är att Salam Karam skall använda sig av hederliga journalistiska metoder. Abdal Haqq Kielan är fortfarande medlem i Islamiska förbundet i Stockholm och har konverterat till islam i dess lokaler. Förbundet tar avstånd från hotelser riktade mot honom. Han har valt att försvara islam på egen hand genom ett nyetablerat islamiskt riksförbund, och vi önskar honom lycka till. MAHMOUD ALDEBE Mahmoud Aldebe Mahmoud Aldebe är ordförande i Sveriges muslimska förbund.