Det blev nödvändigt för regeringen att låta generaldirektören på Tillväxtverket lämna sin post. I bästa fall är det också en påminnelse till alla myndighetschefer om försiktighet med alla offentliga utgifter i alla sammanhang. Svenska folkets skattekronor ska hanteras med ansvar - annars utmanas skattemoral och sammanhållning.

I Sverige kan vi i flera avseenden vara stolta över att människor och företag känner stor tillit och tilltro till våra myndigheter. Vår förvaltning är generellt sett välskött och skattebetalarnas kostnader för förvaltningen har - till skillnad mot flera andra länder - inte skjutit i höjden. Transparency International rankar Sverige som ett av de minst korrupta länderna i världen.

Tilliten till den svenska statsförvaltningen är viktig för vår konkurrenskraft och vår förmåga att bygga välfärd. När förtroendet för statsförvaltningen saknas skadar det både demokrati och ekonomi. Grekland är just nu ett övertydligt exempel, där krisen inte bara är ett statsfinansiellt problem, utan också en fråga om människors misstro mot den offentliga förvaltningen. Besparingar, reformer och skattehöjningar får inte avsedd effekt eftersom människor inte litar på systemet och varken följer regler eller betalar skatter.

Sverige är nära nog Greklands direkta motpol - men också vi måste konstant vara vaksamma på tendenser till maktmissbruk som utmanar tilliten, förtroendet och skattemoralen. Just därför är tecken på slöseri med skattemedel varningar som måste tas på allvar. När förtroendet för myndigheter faller hotas tilliten, tillväxten och svenska folkets höga skattemoral.

Varje skattekrona vi tar in har vi ålagt människor att betala. Därför måste myndigheterna vara försiktiga med varje krona och varje öre. Vi ska aktivt pröva varje utgift eftersom varje utgiftskrona är en skattekrona som kan ge mer. Varje skattekrona kan ge mer välfärd, mer kunskap, mer trygghet och mer rättvisa om den används på ett bra och effektivt sätt. Det är en grundläggande diskussion som vi ska driva om alla offentliga medel - och som också är grunden för legitimitet och lojaliteten till vårt skattesystem. Sverige behöver inte nödvändigtvis stora offentliga utgifter. Sverige behöver stora effekter av våra offentliga utgifter.

Riksrevisionen har, som är en del av riksdagens kontrollmakt, uppdraget att granska vad statens pengar går till och hur klokt de används. Riksrevisionen kan - mot bakgrund av uppgifter om vidlyftiga utgifter för representation - pröva behovet av en särskild granskning som ser över myndigheters utgifter, regelverk och praxis kring representation. Vi vet att en oberoende revision är viktig för att stärka en god användning skattebetalarnas medel och en mer effektiv förvaltning i staten.

Vi ska ha höga ambitioner med våra myndigheter. Sverige ska konkurrera med en effektiv offentlig förvaltning som har tydliga mål och transparens kring resultaten. Våra myndigheter ska förtjäna svenska folkets förtroende - och varje dag förvalta det. Då finns det inte utrymme för slöseri med skattemedel som bryter ned tillit, tilltro och tillväxt. Varje skattekrona ska jobba med respekt för den skattebetalare som ålagts att betala den.

Henrik von Sydow,

jurist, riksdagsledamot (M) och ordförande i riksdagens skatteutskott.