Andreas Bergh. Foto: Fredrik Eriksson
Andreas Bergh.  Foto: Fredrik Eriksson
Foto: Shutterstock
 Foto: Shutterstock

Slopa ob-tillägget så att fler kan få jobb?

Publicerad

Vad avgör när det är obekväm arbetstid, och vad är konsekvenserna av att arbetskraften fördyras?

För många är kristna helger viktiga, men arbetskraften i Sverige är numera synnerligen blandad och därför bör dagens ob-tillägg ifrågasättas, skriver Andreas Bergh, docent i nationalekonomi.

50 till 100 kronor mer i timmen, eller påslag med 50, 70 eller 100 procent: Så ser tilläggen för obekväm arbetstid ut i kollektivavtalen för Kommunal och Handels.

Påslagen är mindre för hotell- och restauranganställda, men även där får anställda en dryg tjuga mer under helger och på vardagskvällar. Tilläggen ifrågasätts sällan, men det kanske de borde: Vad avgör när det är obekväm arbetstid, och vad är konsekvenserna av att arbetskraften fördyras?

Båda frågorna har enkla svar. Sverige har historiskt varit ett kristet land. Bland storhelgerna då lönerna är rejält förhöjda finns trettondagshelgen, påsken, Kristi himmelsfärdshelgen och pingsten. Till detta kommer första maj och numera även sjätte juni. Speglar detta vad svenskar i dag tycker är obekväm arbetstid?

 

LÄS MER: Jobba i vården innan du yttrar dig om OB-tillägget

 

Frågan är svår eftersom arbetskraften numera är synnerligen blandad, och just därför bör dagens ob-tillägg ifrågasättas. Det finns utan tvekan fortfarande många för vilka de kristna helgerna är viktiga dagar, men för allt fler i arbetskraften är exempelvis ”dag före långfredag” (som det heter i avtalen) sannolikt en tämligen vanlig torsdag. Allt fler betraktar sannolikt de kristna helgerna som främst en välkommen ledighet – eller ett lika välkommet tillfälle att arbeta extra till god betalning.

Konsekvenserna är också enkla att beskriva: När arbetskraften fördyras vissa tider kan färre arbetsplatser bedriva verksamhet under dessa tider. De som ändå har öppet måste täcka sina ökade kostnader. Välfärden blir dyrare för skattebetalarna, de söndagsöppna affärerna blir färre, och de som har öppet blir dyrare för kunderna.

Desto svårare är det att förklara hur tilläggen skulle kunna vara samhällsekonomiskt motiverade. Det fanns kanske en tid då det var svårt att få folk att jobba på söndagar eller skärtorsdagskvällar utan att erbjuda extra betalning. Så är det knappast längre. Förutom att färre bryr sig om de kristna helgerna, finns många studenter som studerar dagtid. Dessa kan rentav tänkas tycka att helg- och kvällsjobb är praktiskt snarare än obekvämt. Framför allt finns numera betydande arbetslöshet bland utlandsfödda och nyanlända flyktingar. Kanske finns det i dessa grupper en hel del som kan skulle kunna tänka sig att jobba söndagar utan att få dubbla timlönen?

 

LÄS MER: Vi måste kunna diskutera OB-reglerna

 

Självfallet kommer sänkta ob-tillägg att ogillas av alla som i dag drar nytta av dem. Men med lägre kostnader kan fler verksamheter ha söndags- och kvällsöppet, och då behövs fler anställda. Arbetskraften som helhet gynnas således av att fler jobb skapas. Därutöver gynnas alla konsumenter som efterfrågar varor och tjänster även på kvällar och helger – och det är ju i ärlighetens namn väldigt många. Ett exempel beskrevs nyligen på Arbetsmarknadsnytt: Ob-tillägg och arbetstidsregleringar hämmar just nu tillväxten för de populära matkasseföretagen som levererar livsmedel till människors bostäder.

För samhällsekonomin som helhet tyder det mesta på att ob-tilläggen kostar mer än de smakar.

 

Andreas Bergh

Välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning

Den här texten har tidigare publicerats på Arbetsmarknadsnytt.se

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida