Foto: Martina Huber
 Foto: Martina Huber

Skyll inte hat och ondska på nätet

Publicerad

Unga som drabbas av allvarliga nätbrott befinner sig ofta i en risksituation även utanför nätet - de vanliga antimobbingstrategierna måste användas på nätet, skriver Marcin de Kaminski.

Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca vill införa en statlig nätombudsman, NätO. Poängen är god. Näthat och kränkningar tycks vara ett ökande problem - som dessutom är svårt att hantera för de drabbade.

 

Samtidigt skjuter Dinamarca sin egen idé i sank, när hon med rätta förtydligar att roten till det onda inte alls har med nätet att göra.

 

Det är lite tvetydigt, men ju mer man som nätforskare diskuterar onlinefenomen desto tydligare märker man att det faktiskt inte handlar om nätet.

 

Detsamma gäller i allra högsta grad den "nätmobbing" och de "nätkränkningar" som så högljutt diskuterats de senaste veckorna.

 

Det är därför den initiala reaktionen från såväl polis som skolledare efter den tragiska händelsen i Kumla så otroligt olycklig.

 

Polisen pratade snabbt om att man lanserat en storoffensiv för att lära barn och unga att inte lägga ut personuppgifter på nätet. Skolchefen berättade om att man nu planerade informationskampanjer om vad unga egentligen gör på nätet. Rektorn för skolan flickan gick på talade om internet som ett område där vuxna var helt förlorade. Alla missade huvudproblemet.

 

Forskning visar att unga som drabbas av allvarliga brott på nätet, inte minst grooming- och sexualbrott, befinner sig ofta i någon form av risksituation även utanför nätet. Forskning visar också att så kallad nätmobbing ofta har sina rötter i konflikter bortom nätet. I fall som rör mobbning finns också belägg för att den som är utsatt ofta känner sina banemän.

 

Insatserna måste därför, i stället för att baseras på en akut känsla av oro och rädsla, se till den samlade kunskap om unga och nätet som finns och planeras därefter. Barn och unga behöver stöttning för att bli självsäkra och trygga individer som söker hjälp när så behövs. De barn och unga som är utsatta för kränkningar och mobbning i sin närmiljö behöver stöd där - direkt!

 

Det är inte ett nätproblem vi har på halsen, det är mer världsligt än så. Men det betyder samtidigt att vi har många av lösningarna närmare än vi tror. Istället för att se allt som rör internet som svårt, läskigt eller rentav magiskt har vi redan det mesta som behövs nära till hands. 

 

Vi måste lära oss att avdramatisera just nätbiten och fokusera att agera tryggt och säkert. Skolpersonal kan använda de erfarenheter som finns från tidigare arbete mot mobbning. Föräldrar bör fokusera på att bibehålla en öppen och ärlig relation till sina barn. 

 

Ett annat vettigt verktyg blir den nya frågelådan "Fråga forskarna; unga online" som Elza Dunkels, Umeå universitet, och jag i dag lanserar. Där svarar vi utifrån forskning och vetenskap på undringar om hur man ska förhålla sig till nätfenomen. 

 

Kunskapen och verktygen finns redan där. Nu är det hög tid att skrida till verket.

 

Marcin de Kaminski

är nätforskare och doktorand i rättssociologi vid Lundsuniversitet

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag