I går presenterade ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) en rapport, skriven av Johannes Åhman, om vad som påverkar skolkvalitén. Slutsatsen är att det viktigaste för elevernas kunskaper sker i klassrummet. Det handlar inte om enkla mätbara faktorer som lärarnas utbildning, tillgång till bibliotek, betygssystem eller skolans driftsform. På enskilda skolor, platsen för den konkreta undervisningen, menar Åhman att det bland annat krävs klara mål och tydlig uppföljning, vilket ställer höga krav på skolledningen.
Till skillnad från Åhman menar vi dock att det behövs konkurrens mellan skolorna för att höja kvalitén. Det behövs bra skolor som kan tjäna som förebild för andra. Men vi behöver också vara beredda att ta konsekvenserna av kvalitetsbrister och konkurrens genom att lägga ner underpresterande skolor.

Genom konkurrens och medvetenhet om att underpresterande skolor läggs ner, oavsett om de är privata eller kommunala, skulle vi få både den frihet och den press Åhman efterlyser.
För att kunna lägga ner de underpresterande skolorna krävs att skolverket utarbetar goda mätverktyg. Det viktiga i en sådan utvärdering är vad eleverna faktiskt lär sig under sin skolgång. Det handlar om skolans förmåga att förmedla kunskap.
Man skulle kunna tänka sig en utveckling av skolverkets Salsa-modell som beräknar ett förväntat betygsvärde. Denna modell beskylls ofta, med all rätt, för att kommuner och skolor ursäktar dåliga resultat med att de i alla fall nått målen.

Däremot visar modellen vilka skolor som inte ens når upp till dessa mål. De skolor som kraftigt underpresterar enligt Salsa-modellen ger inte eleverna den utbildning de har rätt till.
När vi har granskat Sveriges 1 420 högstadieskolor enligt skolverkets modell ser vi att av de femton sämsta skolorna är tretton kommunala.
Om ett enskilt friskoleföretag skulle uppvisa liknande resultat skulle det resas krav på särskilda granskningar av företaget, och förmågan att bedriva skolverksamhet ifrågasättas. Vi skulle även få en förnyad debatt om driftsformer och vinster i skolan.

Men när en kommun, som Sundsvall, har tre av sina elva högstadieskolor med bland de allra sämsta ifrågasätts inte kommunens kompetens att driva skolor. Det är inte ens så att skolinspektionen granskar kommunen.
Det finns naturligtvis många anledningar till att höja kvalitén i skolan. För Almega som representerar företag inom den snabbt växande tjänstesektorn är det väldigt viktigt med hög och jämn kvalitet i skolan. Det handlar helt enkelt om att företagen ska kunna rekrytera personal med rätt kompetens.

Vi vet att grunden för bra utbildning läggs i grundskolan. De som har dåliga resultat redan där får det svårt att senare ta sig in på arbetsmarknaden.
Det är inte bara ett helt orimligt slöseri med skattemedel att år efter år pumpa in pengar i skolor som inte fungerar. Det är framför allt att svika eleverna på dessa skolor.
Det är nu viktigt att utbildningsminister Jan Björklund inte fokuserar på krav som exempelvis tillgång till bibliotek. Utan i stället ser till vad eleverna faktiskt har för kompetens när de lämnar skolan. De tre Sundsvallsskolorna bland de femton sämsta har bibliotek, vilket uppenbarligen inte hjälper när resten av undervisningen brister.
Jan Björklund bör ge skolinspektionen i uppdrag att identifiera de skolor i landet som levererar sämst resultat och i slutänden stänga dem.

ULF LINDBERG
Ulf Lindberg är näringspolitisk chef på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega.