Arben Vata. Foto: Privat.Arben Vata. Foto: Privat.
Arben Vata.  Foto: Privat.
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Skolan ska inte följa barnens önskan

Publicerad

Mina barn har mycket bra skolresultat här i Sverige, men jag är övertygad om att de inte är smartare än sina jämnåriga skolkamrater, skriver journalisten Arben Vata, som nyligen flyttat från Albanien till Sverige.

Mina barn är kanske de lyckligaste i hela Sverige. Sedan mer än ett år tillbaka bor de här i Sverige och de känner sig inte bara säkra och trygga i det här landet – de behöver inte heller plugga på eftermiddagarna.

I Albanien följde mina barns lärare upp varje dag vad de lärde sig dagen innan. Varje månad hade vi föräldrar en avstämning med lärarna om hur våra barn ligger till och hur deras resultat sett ut.

Här i Sverige är det annorlunda. Mina barn är inte tvungna att ta hem läroböcker eller göra läxor, som de var vana vid att göra i Albanien.

Den svenska skolan är på många sätt kanske en av de bästa i världen. Den går inte att jämföra med skolan i Albanien när det gäller villkor, pedagogiska resurser, transport och gratis mat. Men det faktum att det diskuteras mycket om skolan här i Sverige – i familjer, samhället och medier – visar att det finns en oro runt hur skolan drivs. 

Att fokusera på elevers självständighet och fritt lärande kräver att eleverna lär sig att de inte bara har rättigheter, utan också skyldigheter. Jag anser att eleverna måste ta med sig läroböckerna hem och plugga. Föräldrarna måste samarbeta mer med skolan, för att det är just föräldrarna som klagar att skolan orsakar stress till barnen om de är tvungna att studera hemma.

 

LÄS MER: Det är elevernas inställning som är problemet

 

Det är omöjligt för ett barn att lära sig bara genom att komma ihåg vad läraren sagt i klassrummet. Om vi tillåter att barnens utbildning ska följa deras egen önskan, då har vi inte uppfostrat dem bra. Eftersom de är barn, kommer de annars att välja att leka, titta på tv eller spela dator. De kan inte vara lika medvetna som vi vuxna.

Därför måste skolan och föräldrarna se till att de blir bra ingenjörer, läkare, forskare, och så vidare, och inte överlåta detta i deras egna händer.  

Jag har pratat med lärare som har berättat att skolans mål i dag är att få barnen att komma till skolan, för att de har tappat intresset.

De som har särskilda talanger måste uppmuntras att arbeta mer i de särskilda ämnena. Medan de som har svårighet att nå kunskapskraven måste hjälpas av lärarna och inte känna sig övergivna. I slutändan är skolan och lärarna till för detta: att förbereda den nya generationen. Om du vill veta hur landet och samhället kommer att se ut i morgon, räcker det med att se hur skolan ser ut i dag.

 

LÄS MER: Det är ni som kan rädda skolan, föräldrar

 

Skolan måste stärka lärarens auktoritet, och för att det ska ske måste lärarna vara ämneskompetenta och behöriga. Vi kan inte kräva de bästa kvaliteter och resultat i skolor, om regelbundna kontroller av kunskap inte är seriösa.

Mina barn har mycket bra skolresultat här i Sverige, men jag är övertygad om att de inte är smartare än sina jämnåriga skolkamrater.  

Om föräldrarna och lärarna i Albanien inte hade tvingat dem att plugga i flera timmar hemma, att läsa extra litteratur och om det inte hade funnit förhör och genomgångar, skulle de inte ha nått den kunskapsnivå de har i dag. 

Om de fick välja skulle de också ha tillbringat tiden med Playstation, och att titta på Zlatans, Messis och Ronaldos matcher eller filmer med Pippi och Frost. Skolan ska bygga för framtiden. Allt kan inte vara roligt hela tiden.

För att lära våra barn att skolan är på allvar måste vi visa dem att vi också tar deras skola på allvar.​

 

Arben Vata

Journalist

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag