Genom estetiska lärprocesser växer barnets naturliga lust för att lära, och ojämlikheten i skolsystemet utjämnas, skriver Gustav Fridolin och Alice Bah Kuhnke.
Genom estetiska lärprocesser växer barnets naturliga lust för att lära, och ojämlikheten i skolsystemet utjämnas, skriver Gustav Fridolin och Alice Bah Kuhnke.

Skolan ska genom- syras av kulturen

Publicerad

Sverige ska inte vara ett land där ens framtid bestäms av hur många böcker man hade i bokhyllan hemma eller hur ofta ens föräldrar tog en på teater.

Genom estetiska lärprocesser växer barnets naturliga lust för att lära, och ojämlikheten i skolsystemet utjämnas, skriver Gustav Fridolin och Alice Bah Kuhnke.

Alla föds nyfikna. När barn lär sig något för första gången, så är det med stor entusiasm och glädje. För vissa barn fortsätter den där nyfikenheten genom skolgången och upp i vuxenlivet. Andra tycks med åren förlora lusten för lärandet.

Det är allvarligt. För lusten att lära är ingen lyxvara, utan snarare det lim som får kunskapen att fastna.

Alice Bah KuhnkeFoto: Cornelia Nordström

När barnen fnissande bläddrar igenom Alfons Åberg så reflekterar de inte över att de också får hårdträning i att läsa. Nanna Johanssons serier kan fördjupa diskussioner om jämställdhet eller bristen på den på samma sätt som en lektion om suffragetterna.

Ojämlikheten i svensk skola ökar. Var du kommer från och vilket hem du växer upp i avgör allt mer vilka betyg du får. Men Sverige ska inte vara ett land där ens framtid bestäms av hur många böcker man hade i bokhyllan hemma eller hur ofta ens föräldrar tog en på teater. Vi vet av modern forskning att lust bryter klass. För elevernas resultat är det mer avgörande vilken lust som kan uppbringas för lärandet, än vilken utbildningsnivå eller socioekonomiska status ens föräldrar har. Genom att använda oss mer av estetiska lärprocesser och låta barnets naturliga lust för att lära växa genom åren och upp i vuxenlivet så kan vi utjämna ojämlikheten i skolsystemet.

Det är därför regeringen vill prioritera investeringar som gör kulturen tillgänglig för fler i skolan. Det handlar om att göra kultur- och musikskolan tillgänglig för fler, om kulturinvesteringar i miljonprogramsområden, om en nationell biblioteksstrategi och att säkerställa tillgång till bra skolbibliotek och om att alla gymnasieelever ska få tillgång till estetiska ämnen.

Vi vill stärka möjligheten till samverkan mellan kulturskolan och skolan.

På så sätt säkerställer vi att våra kultursatsningar når fram till fler skolor, och inte bara de där engagemanget och tillgången på kultur redan är stort.

Gustav FridolinFoto: Anna-Karin Nilsson

I den borgerliga budget som Sverigedemokraterna gav sitt stöd nöjde man sig inte bara med att ta bort den satsning på kulturen som regeringen ville göra, man skar också mer i kulturanslaget. Det har lett till att en del av de här investeringarna är fördröjda, men vi kommer göra vårt för att de ska komma på plats så fort det är möjligt. Decemberöverenskommelsen ger möjlighet för regeringen att göra de investeringar vi ser är nödvändiga, och alla investeringar som stärker barns lärande och gör att fler barn kan få en ärlig chans att klara skolan kommer betala tillbaka sig.

I den politiska debatten låter det ibland som att kultur och skapande är något man kan ägna sig åt i skolan om det finns tid och pengar över, när man klarat av det som är viktigt på riktigt. Men då missar man vad kultur gör för oss människor. Och oss som samhälle. De professionella kulturskaparnas verksamheter är i dag inte en liten strösyssla vid kanten av ekonomin, det är en av Sveriges stora exportindustrier som ger jobb och försörjning åt upp emot 100 000 människor.

Och då missar man också hur viktigt det är för alla att kunna finna sätt att uttrycka också det som är lite svårare än att det kan fångas i en uppsats eller en redovisning inför klassen.

Det är det här som ibland brukar kallas för kulturens egenvärde, och en rektor som arbetat med skapande lärprocesser beskrev kanske det värdet bäst: Sedan vi började arbeta med detta har fler elever hittat sätt att uttrycka sig, beskriva det som är jobbigt och det som är bra, sätta ord på sina känslor och den man är. Det har gjort lektionerna lättare, skolmiljön tryggare och resultaten bättre.

Våra hjärnor är inte uppdelade i scheman utifrån 40-minuterspass. Det vi lär oss på en lektion ger ledtrådar för att förstå också det vi behöver lära på nästa. Musik kan vara det som får oss att lära ett nytt språk. Slöjd kräver matematik. Bildförståelse ger en förklaring till figurerna i geometriboken. Alltmedan matematiken öppnar vägar för förståelse av abstrakta sammanhang, så vi kan se sådant som ännu inte finns men som kan skapas, ofta är det bland algebran och ekvationerna vi blir innovatörer eller förstår hur vi ska se igenom en politikers dimridåer.

Folkbildaren och feministen Ellen Key sa en gång att bildning är det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss. Vi lär oss saker inte bara för att kunna just dem, utan för att lära oss tekniken att lära oss nya saker.

Skolan ska öppna vägar för oss att växa som människor och få dem kunskaper och färdigheter vi behöver med oss i livet. Ska de vägarna stå öppna för alla, har kulturen en naturlig plats i skolan.

 

Gustav Fridolin,

utbildningsminister (MP)

 

Alice Bah Kuhnke,

kultur- och demokratiminister (MP)

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida