Gulan Avci, Liberala kvinnor. Foto: Lena LarssonGulan Avci, Liberala kvinnor. Foto: Lena Larsson
Gulan Avci, Liberala kvinnor.  Foto: Lena Larsson
Skolan måste upptäcka de barn som lever i hederskulturen, skriver Gulan Avci. Foto: ShutterstockSkolan måste upptäcka de barn som lever i hederskulturen, skriver Gulan Avci. Foto: Shutterstock
Skolan måste upptäcka de barn som lever i hederskulturen, skriver Gulan Avci. Foto: Shutterstock

Skolan måste se dem som lever i hederskulturen

Publicerad

Skolan har en oerhört viktig roll genom att se och upptäcka de barn som lever i hederskulturen.

För att de ska kunna göra det krävs satsningar på kompetensutveckling, skriver Gulan Avci från Liberala kvinnor. 

I dagarna kommer Sveriges elever tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov. Men varje år är det några barn som inte dyker upp. Deras skolbänkar gapar tomma. Dessa barn, oftast flickor, har blivit utförda ur landet och bortgifta mot sin vilja. Under 2016 anmäldes 81 fall av brotten äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. De flesta fall inträffar främst på sommaren.

Under sommaren, när glädjen är som störst, är utsattheten som mest påtaglig för vissa barn. För många är skolan en skyddszon, en fristad mot hedersförtrycket. Under sommaren försvinner den frizonen när skolan stänger och föräldrar och släktingar då tar tillfället i akt. 

Men tvångsäktenskap är bara toppen på isberget av detta förtryck. I de parallellsamhällen som har vuxit fram i Sverige kontrolleras flickornas kläder, umgänge och val av partner av familjen, eller av okända moralväktare som sakta men säkert har tagit över kontrollen där polisen har abdikerat. Enligt Astrid Schlytter, docent i rättssociologi vid Stockholms universitet, kan var tredje elev, som själva är födda utomlands eller som har två utlandsfödda föräldrar, leva under hedersrelaterade normer. Det skulle innebära att 240 000 unga i dag lever under förtryck.  

 

LÄS MER: Skillnad mellan hedersförtryck och slöjan

 

Skolan har en oerhört viktig roll både genom att ge dessa barn verktyg för att frigöra sig och skapa sig en egen framtid, men också genom att se och upptäcka de barn som lever i hederskulturen. Lärare och skolpersonal har en stor uppgift att se de små tecknen som gör att skola, socialtjänst och kommun kan komma in och stötta innan dessa barn förs ut ur landet. För att de ska kunna göra det krävs satsningar på kompetensutveckling. Vi måste se och förstå strukturerna bakom hederskulturen för att kunna agera. 

Sveriges första feministiska regering borde ha hedersfrågorna som första prioritet. Där kvinnors rättigheter är som mest ifrågasatta måste regeringens politik vara som tydligast. Men dessvärre har det tagit lång tid för den här regeringen att ta hedersfrågorna på allvar. 

En av våra viktigaste uppgifter i kampen mot hedersvåldet är att täppa till det hål som finns i dagens lagstiftning vad gäller tvångsäktenskap. Äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag kan i dag fortfarande erkännas i Sverige, förutsatt att det är giltigt i det land där det ingicks. En konsekvens av det är att det under 2016 upptäcktes 132 fall där bortgifta barn kommit till Sverige. Inte förrän Liberalerna rundade regeringen i våras och la ett eget lagförslag i riksdagens civilutskott så fick regeringen tummen ur. Det är anmärkningsvärt att det ska krävas ett initiativ från Liberalerna för att den feministiska regeringen ska göra sitt jobb och täppa till den lag som berövar många unga flickor sin frihet. Jag sätter stort hopp till det utredningsförslag till ny lagstiftning som ska presenteras vid årsskiftet. 

 

Tills dess ligger ett stort ansvar på oss alla

 

Det borde vara en självklarhet att stå upp för alla barns mänskliga rättigheter oavsett deras bakgrund. Tyvärr är det inte så i dag. Det behövs ett långsiktigt arbete och stort engagemang för att bryta hederskulturen och Liberala kvinnor förslår bland annat följande:

Inrätta en Forced Marriage Unit, det vill säga en enhet som kan hämta hem bortförda barn som gifts bort eller riskerar tvångsgifte utomlands. Vi kan inte lämna dessa utsatta barn till deras öde. En liknande enhet finns i Storbritannien sedan 2005.  

Börja med flaggning av hedersbrott. Syftet med ”flaggning” är att man lättare ska kunna övervaka och följa brottsärenden med hedersrelaterade motiv. Genom flaggning kan vi få större kunskap om risk- och orsaksfaktorer hos gärningspersoner som begått hedersrelaterade brott.

Jag hoppas att den dagen kommer när inga bänkar längre gapar tomma utan att alla barn kan komma tillbaka till skolan och känna sig trygga. Tills dess ligger ett stort ansvar på oss alla att se dessa barns tysta rop på hjälp.   

 

Gulan Avci

Ordförande Liberala Kvinnor (L)

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag