Malin Lernfelt. Foto: Privat.Malin Lernfelt. Foto: Privat.
Malin Lernfelt.  Foto: Privat.

Skolan är ingen demokrati

Publicerad

De lärare som leker schysta polaren och struntar i att sätta gränser gör de unga en björntjänst, skriver Malin Lernfelt.

I somras när mitt barn var ute och shoppade med mormor fick han en grön keps. Barnet gillar verkligen kepsen. Han har den på sig varje dag. Jag gissar att han upplever att den säger något om vem han är eller i alla fall vill vara. Det betyder dock inte att jag som förälder tycker att det är en bra idé att han har den på sig vid middagsbordet eller i klassrummet.

Därför blev jag mycket nöjd när min son efter första skoldagen på terminen kom hem med ett papper där skolans alla regler var nedtecknade. På den skola där min 11-årige son går är det förutom självklarheter som att behandla varandra med respekt och lyssna på läraren, inte tillåtet att ha ytterkläder eller huvudbonader på lektionstid. Mobiltelefoner stängs av och samlas in.

Skolan är en plats för utbildning där det är av yttersta vikt att ordning och lugn tillåts råda, vilket inte borde göra rektorns och lärarnas ställningstagande särskilt kontroversiellt.

Men tydligen är det just det.

Det finns nämligen ganska många som anser att det är fel att eleverna förvänts följa regler av det här slaget. Att klädkoder och mobilförbud är otillbörliga maktdemonstrationer. Vissa går till och med så långt som att hävda att det skulle vara en demokratifråga eller någon sorts mänsklig rättighet att bära huvudbonad under lektionerna eller svara på sms medan läraren pratar.

 

LÄS MER: Elevernas inställning som är problemet

 

Men vet ni? Det är det inte. Vet ni varför? Jo, för skolan är ingen demokrati. I skolan bestämmer de vuxna. Precis som det ska vara. I skolan ska barnen dessutom inte bara lära sig matematik, svenska och andra ämnen som de behöver ha med sig när de går vidare i livet - även om detta är det absolut viktigaste. De bör också få med sig nycklar för att kunna fungera i ute samhället.

I den verkliga världen är det nämligen inte alltid vid varje tillfälle vare sig lämpligt eller önskvärt att demonstrera sin egen fantastiskt unika personlighet genom att bära glitterbikini och rosa toppluva.

I den verkliga världen behåller man inte heller ett jobb särskilt länge om man sitter och Snapchatar i stället för att sköta sitt arbete.

Tydliga regler att förhålla sig till, som att man inte bär ytterkläder (vilka signalerar att man är på väg ut genom dörren och därför genererar stress) eller att det inte är okej att fippla med mobilen, är en förutsättning för att skapa en harmonisk lärsituation. Ordning och arbetsro i klassrummet är direkt relaterat till kunskapsresultat, det visar den OECD-rapport som också lyfter fram det stök som allt för ofta präglar svensk skola, och som främst drabbar redan utsatta elever.

 

LÄS MER: Det är ni som kan rädda skolan, föräldrar

 

I grund och botten handlar inte om enskilda plagg eller prylar. Det är en fråga om respekt. Om att skapa förutsättningar för en skola där våra barn får möjlighet att lyssna och lära.

De lärare som leker schysta polaren och struntar i att sätta gränser gör därför de unga en björntjänst. Det är de schysta skolpolarna som bär ansvaret för den ohållbara situation som råder på många håll. När deras adepter tar steget ut från skolan med kepsen bakochfram och näsan långt ned i mobilen så kommer de att upptäcka att de varken är universums medelpunkt eller lärt sig allt de borde kunna. Då kan det vara för sent.

Jag är glad att mitt barn har så kloka lärare att han inte kommer att vara en av dessa. Jag är tacksam för att hans skola gör sitt yttersta för att skapa lugn och ro. Kanske kommer min son tillbringa hela sitt vuxenliv i en grön keps. Men då är det ett medvetet beslut baserat på insikten om att kepsbärande till vilket pris som helst kan få konsekvenser så väl socialt som yrkesmässigt, och inte en följd av att han på grund av ”schyssta” lärarsnubbar aldrig lärt sig att respektera regler.

 

Malin Lernfelt

Liberal debattör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu