Jennifer Lopez får finna sig i att hennes fans delar med sig av hennes musik till varandra
Jennifer Lopez får finna sig i att hennes fans delar med sig av hennes musik till varandra

Skivbranschen vill täppa till internet

Publicerad
Uppdaterad
Antipiratbyrån har de senaste dagarna indikerat en ny strategi. De har lärt sig av sina tidigare misslyckanden och föreslår nu: Stoppa internet!
Det skriver IT-entreprenören OSCAR SWARTZ.
Internet, dator, DVD-spelare och MP3-spelare finns i var mans hem. Folk delar nu broderligt med sig av sina ljud- och bildupplevelser till sina medanvändare genom s.k. fildelning. Teknikutvecklingen skapar fantastiska möjligheter för mänskligheten. Hollywood och musikindustrin är inte roade. Antipiratbyrån (APB) är  - tillsammans med IFPI - ett antal globala mediebolags front och blodhund i Sverige. Målet: Att slippa anpassa sina affärsmetoder till konsumenternas nya önskemål samt att bevara vinstnivåer och strukturer i medieindustrin trots förändrad teknik. Den 1 juli skärptes upphovsrättslagen. Nedladdning av en fil utan upphovsmannens tillstånd blev ett brott. Internetanvändarna fortsatte dock glatt att kopiera filer mellan sig. APBs ansikte utåt, Henrik Pontén, har de senaste dagarna indikerat deras nya strategi. De har lärt sig av sina tidigare misslyckanden och föreslår nu: Stoppa internet!

Man började med att trakassera slutanvändarna, dvs sina egna kunder. Datainspektionen meddelade dock i juni att metoden var olaglig. APB har aviserat att man skall ansöka om att Personuppgiftslagen inte skall behöva följas av dem. Men i så fall finns fler problem: Åklagare i Sverige anser att fildelning har så lågt straffvärde att de personuppgifter som APB samlar in inte ens skall kunna användas som bevis. APB har också försökt stoppa den s.k. "scenen", hårt trafikerade sajter där mycket material samlas. I mars gjorde man ett stort tillslag mot internetoperatören Bahnhof. Kronofogden hittade inget av det material man letade efter. Antipiratbyrån polisanmäldes av motståndaren Piratbyrån och anklagades för allvarliga brott i samband med tillslaget. Det är av största vikt att polisen verkligen utreder dessa. APBs- felaktiga - teori var att att man kan slå ut några "källor" och att informationen då skall sluta flöda.  Men vem som helst kan peta in en CD eller DVD i sin dator och skicka filer till polarna. Det finns lika många källor som användare.

Henrik Pontén får
i Computer Sweden frågan "Ska ni göra något i höst riktat mot internetleverantörerna?" Hans svar:"Ja, frågan vi vill ha svar på är om det är rimligt att en bransch lever på en annan branschs stulna produkter." Han anklagar alltså internetoperatörerna för häleri, vilket är både uppseendeväckande och falskt. Vad begär han då? Jo, hjälp av operatörerna att sätta dit användarna beroende på vad de gör på nätet samt blockering av trafik. Receptet alltså: Täpp till nätet så att bara godkänd kommunikation kan ske! Klokt nog går ett antal av Sveriges tyngsta internetveteraner i svaromål med budskapet att samhället är illa ute om det lägger ansvar på trafikförmedlare (internetoperatörer) att bestämma vilken trafik som skall förmedlas. Och om trafikförmedlarna inte lyder då? Av Ponténs uttalanden i Dagens Industri drar jag slutsatsen att Hollywood och skivindustrin nu har bestämt sig för att testa att stämma operatörer på skadestånd: "Vad händer den dagen då börsanalytiker börjar räkna på eventuella skadestånd från upphovsrättsinnehavare? Vad hände med ABB:s aktie då stämningsansökningarna om asbest dök upp i USA?"

Operatörerna har
hamnat i skottlinjen mellan två sidor: På ena sidan konsumenter som revolterar mot lagstiftare som bara lyssnar till upphovsrättsindustrins företrädare. På andra sidan industrin själv. Detta samtidigt som allt fler forskare - inklusive Nobelpristagare i ekonomi - börjar inse att upphovsrättens nuvarande utformning har blivit en samhällsbelastning och borde reformeras rejält. Musikindustrin i USA anser på fullt allvar att de har rätt att kräva fyra datastudenter på 98 miljarder dollar i skadestånd för att ha programmerat sökmotorer - som bl a kunde hitta musikfiler på nätet. Internetoperatörerna hotas alltså av en aggression utan gränser, som finansieras kollektivt av de globala mediebolagen. Detta måste mötas av motsvarande organisering på andra sidan.

Jag skulle uppmana internetoperatörerna att skapa en "Legal Defense Fund", alltså en fond dit alla operatörer bidrar i förhållande till sin storlek och som sedan har råd att finansiera försvaret av de operatörer som väljs ut till slakt i upphovsrättsindustrins försök att stoppa Internet. Folket kommer att gilla er! OSCAR SWARTZ

FOTNOT: Den här debattartikeln publicerades på Expressen.se den 2 september 2005. Det felaktiga publiceringsdatumet nedan beror på att artikeln emigrerats från ett äldre publiceringssystem.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag