Kashif Virk. Foto: WAHID RAZIULLAH / WAHID RAZIULLAHKashif Virk. Foto: WAHID RAZIULLAH / WAHID RAZIULLAH
Kashif Virk. Foto: WAHID RAZIULLAH / WAHID RAZIULLAH
Devin Rexvid. Foto: Privat.Devin Rexvid. Foto: Privat.
Devin Rexvid. Foto: Privat.

Skillnad mellan hedersförtryck och slöjan

Publicerad

Det är synd att det är aktivister mot hedersförtryck som allra mest högljutt vill definiera vad olika muslimska symboler betyder, påhejade av de i samhället som hyser förakt mot islam i allmänhet, skriver imamen Kashif Virk. 

Devin Rexvid skriver ännu en artikel om den muslimska slöjan. Ordvalen känner vi igen från hans tidigare artiklar i ämnet, och som jag haft möjlighet att bemöta här på Expressen Debatt. 

Det problematiska med hans artikel är att slöjan essentialiseras utifrån en förutfattad definition som Rexvid beskriver med mycket laddade ord. För Rexvid och hans likar kan slöjan inte innebära annat än ”förtryck”, ”könsapartheid” eller ett ”sexistiskt plagg”.

Det är synd att det är aktivister mot hedersförtryck som allra mest högljutt vill definiera vad olika muslimska symboler betyder, påhejade av de i samhället som hyser förakt mot islam i allmänhet. Jag anser att detta allvarligt skadar förtroendet för de viktiga frågor som de vill lyfta upp. För att kunna göra detta på ett trovärdigt sätt, måste de först och främst kunna se skillnad mellan hedersförtryck och slöjan. Här finns mycket att lära av systerorganisationen Varken Hora eller Kuvad (VHEK).

 

LÄS MER: Slöjan kan inte betyda annat än underkastelse

 

Ni som läser detta förväntar er säkert att jag ska skriva någon mening om att slöjan visst i vissa miljöer innebär förtryck. Men ni kan likväl förvänta er av debattörer som Rexvid att även de ska lyfta fram kvinnor som bär slöjan som ett uttryck för sin frihet.

Likt Centerkvinnorna skriver i sin artikel, är slöjförbud ett ”ytligt svar på en mångfacetterad fråga”. Att hänvisa till slöjtvång i Saudiarabien och Iran är ett svagt argument, då slöjan fanns långt innan dessa stater bildades. Och för praktiserande muslimer är sexuell frihet inget att eftersträva, varför ”föräktenskapligt sex” är ett underligt argument för att bevisa muslimers ofrihet.

I ett demokratiskt samhälle som har religionsfrihet måste värdepluralism tillåtas inom lagens ramar. Denna pluralism ska i grunden ses som en tillgång för samhället. Inskränkningar av minoriteters friheter bör inte föregås av en onyanserad och obalanserad debatt om vad dessa uttryck innebär.  

 

Kashif Virk

Imam, Ahmadiyya Muslimska Samfundet

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag