Jacob Gudiol. Foto: Andreaz EngströmJacob Gudiol. Foto: Andreaz Engström
Jacob Gudiol.  Foto: Andreaz Engström
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Skilj inte på lektioner och "skolgymnastik"

Publicerad

Träning, rörelse och lek måste integreras mer i vår vardag. Även om skolan inte ska ha allt ansvar så är det där våra barn vistas en stor del av sin tid.

Därför är det sannolikt bäst att börja försöka förändra saker och ting där, skriver sjukgymnasten Jacob Gudiol.

Att få barn och ungdomar att röra på sig mer har många positiva effekter på deras välmående, precis som det har på vuxnas. De och du blir mindre benägna att bli deprimerade, får lägre risk för ångest och ofta höjs även självförtroendet.

I dag finns en hel del forskning som visar att barn inte bara mår bättre om de får röra på sig, utan också presterar bättre i skolan. Både medan de rör på sig och direkt efteråt har de lite lättare att lära sig nya saker.

Det finns även långsiktiga studier som har visat att barn som får en extra idrottslektion efter skolans slut varje dag efter nio månader har lättare att fokusera på en sak och att flytta fokus mellan olika saker om det så krävs.

Det här är alltså en långvarig effekt som sitter i, finns där hela dagen och framåt i form av starkare hjärta, ben och muskler som vi alla vet att träning bidrar till. Det kan faktiskt också vara så att de här effekterna är större hos de som behöver dem mest, alltså barn med koncentrationssvårigheter, sämre impulskontroll eller med diagnosen adhd.

Det kan vara lätt att förkasta den här typen av information med att säga något i stil med ”när jag gick i skolan hade vi endast gymnastik två gånger i veckan” och sen därifrån dra slutsatsen att man klarade sig bra ändå. Världen är dock helt annan i dag och barnen rör sig mycket mindre spontant. En studie från Storbritannien har till exempel visat att det sämst tränade barnet från en klass på 30 barn, år 1998, skulle vara bland de 5 bäst tränade i dag.

 

Frågan är därför inte om våra barn behöver röra på oss mer utan i stället om vi bara ska lägga över ansvaret för att barnen ska röra på sig mer på idrottslärarna och lektionerna i idrott och hälsa?

Föräldrar har givetvis ett stort ansvar här men att bara lägga över allt ansvar på enskilda föräldrar är ett säkert sätt för att se till att många barn inte kommer att få de möjligheter de behöver.

I stället behövs det en förändring på samhällsnivå. På tisdagen har SVT:s nya serie "Gympaläraren" premiär, där vi får följa Kalle Zackari Wahlström när han försöker förmå ungdomar att röra på sig mer och var delaktiga i ämnet idrott och hälsa. Kalle har på senare år gjort mycket för att försöka väcka rörelseglädjen hos alla svenskar och försökt förmå dem att förstå att träning och rörelse är för alla.

Det är inte bara något som är till för de som är bra på idrott när de är unga, utan något som kan få alla att må bättre.

 

Jag tror att ett problem med att försöka uppnå det här när det gäller skolelever i dag är den tydliga uppdelningen mellan lektioner och ”gymnastik”. För de som inte anser sig vara idrottsmänniskor är nämligen gymnastiken sällan särskilt lockande.

De är inte immuna mot de positiva effekterna från fysisk aktivitet och träning, men de är negativt inställda till att vara delaktiga i den klassiska ”gymnastiken”. Därför är det kanske bättre att öka på mängden rörelse och träning i samband med andra ämnen i stället för att öka på mängden av ämnet ”idrott och hälsa” specifikt?

I en nyligen publicerad studie från Nederländerna lät man barn i 8-9 års ålder röra på sig samtidigt som de hade lektion i matte och språk. Till exempel kunde barnen få hoppa åtta gånger samtidigt som de skulle lösa multiplikationen 4x2. Resultatet i studien visade att barnen efter två år var fyra månader före i sina kunskaper i matte och stavning jämfört med jämnåriga elever på andra skolor där man inte hade denna typ av lektioner.

Träning, rörelse och lek måste integreras mer i vår vardag. Och även om skolan inte ska ha allt ansvar, så är det där våra barn vistas en stor del av sin tid. Därför är det sannolikt bäst att börja försöka förändra saker och ting där.

Vi vet i dag att folk är mer kreativa och tänker bättre medan de rör på sig och tiden efter, det är nu dags att börja utnyttja den kunskapen samtidigt som vi försöker undvika att göra rörelse till någonting som bara är till för de som redan är bra på det.

 

Jacob Gudiol

Träningsskribent och leg sjukgymnast/fysioterapeut

 

Referenser till Jacobs text finns här

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag