Girighet. Precis som Gordon Gekko i filmen "Wall Street" drivs många finansmän av girighet. "Finansmarknaden är ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar gynnas.", skriver Peter Norberg. Foto: Tv4
Girighet. Precis som Gordon Gekko i filmen "Wall Street" drivs många finansmän av girighet. "Finansmarknaden är ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar gynnas.", skriver Peter Norberg.  Foto: Tv4

Sjuka mansideal fick börserna att krascha

Publicerad
Uppdaterad
Risktagandet som orsakade finanskraschen är ett resultat av ett sjukt mans-ideal, anser Peter Norberg, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm:
"Med förebilder som psykopaten Gordon Gekko är finansmännen själva offer för patriarkala strukturer."
"Finansmarknaden är ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar såsom styrka och djärvhet gynnas."
"Greed is good. Greed works" säger finansödlan Gordon Gekko, spelad av Michael Douglas i Oliver Stones film "Wall Street". Den girighet och det överdrivna risktagande som dessa dagar får banker världen över på fall kan kopplas till en kultur. Finansmännen tar till sig berättelser om börsmäklare som de i Wall Street och American Psycho. Mäklarna återger sådana skildringar av hänsynslöshet och girighet om och om igen varigenom arbetskamrater och nyanställda leds in i kulturen. Ett arbete som simulerar populärkulturens fiktiva idoler stimulerar.
Jag har själv intervjuat en mängd börsmäklare på kontoren kring Stureplan och blivande finansmän på handelshögskolor inom ramen för min forskning.
En student beskrev hur viljan att leva som i filmen American Psycho får honom och andra självutnämnda "yuppies" att genomlida fyra år på en handelshögskola för att sedan slava 100 timmar i veckan.
Med förebilder som Wall Street-psykopaten Gordon Gekko är finansmännen ytterst själva offer för patriarkala strukturer.
Normer för önskvärt beteende skapas internt på arbetsplatsen. I en sammansvetsad grupp bestraffas avvikelse från normerna. Dessa mönster tas förgivna och överförs till nyanställda. De som inte anpassar sig stöts ut, eller väljer själva att lämna arbetsplatsen. Få vill ställa sig utanför. Anpassning är vägen till framgång.

Finansanställda är ekonomer
och utbildade med modeller som antar perfekta marknader. Antaganden om rationella aktörer simmar i finanskalvarnas modersmjölk innan de väl släpps lösa på marknadens grönbete. En effektiv marknad skulle förvandla individers egennytta till samhällsnytta. Handelsstudenter får lära sig att egenintresset är fundamentalt för ett blomstrande näringsliv.
En fondkommissionärs-vd uttryckte hur en nyanställd inte har möjlighet att värja sig mot vad som sitter i väggarna på arbetsplatsen. Ynglingen drabbas av såväl goda som dåliga traditioner. Marknadskulturen talar direkt till människors egenintresse och tävlingssinne. Med sömngångaraktig säkerhet följer den anställde sedan omgivningens förväntningar. Likhet skapar sammanhållning, som får beslutsfattare att avskärma sig. Nu märker vi hur kommersiella eliter som isolerar sig kan hota befolkningars välfärd och kanske också samhällets sammanhållning.
Mansdominansen på finansmarknaden är påfallande. Bara en tiondel av de anställda mäklarna vid Stockholmsbörsen är kvinnor. Rutinuppgifterna "back office" däremot utförs av kvinnor. När en brittisk bankir tillfrågades hur många kvinnor som var anställda svarade han: "25 procent på banken är kvinnor, det vill säga en sekreterare på var tredje mäklare." Finansiella marknaders höga inkomster och hårda konkurrens lockar manliga karriärister. Män väljer ofta arbete som gynnar deras sociala status. I en mängd psykologiska studier framstår män som mer tävlingsinriktade än kvinnor.
Män visar sig som grupp vara mer upptagna av pengar än kvinnor är. Kvinnor är också mindre benägna att fuska med skatten. Obligationschefen för en firma fyllde själv på: "Tjejer luras inte lika mycket. De ljuger inte lika mycket."
För marknadens män framstår risk som så vardagligt att de inte upplever risk som något negativt. En börsmäklare hävdade själv att: "Arbetet är otryggt, vilket gör att få kvinnor arbetar här." Män är mer överdrivet optimistiska om sina prestationer än kvinnor är. Kvinnliga placerare är ofta små, passiva och ovilliga att riskera sina besparingar.

Traditionellt förväntas män
manifestera sina maskulina dygder genom att bryta ny mark i en obändig natur. I ett allt mer jämställt samhälle, och ett arbetsliv som allt mer efterfrågar feminina egenskaper är finansmarknaden ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar såsom styrka och djärvhet gynnas.
En investmentbolags-vd sa inför publik för några år sen: "Att köpa fastighetsaktier är som att köpa kvinnor. Man vill inte köpa en billig hora om man kan köpa en dyr hora". Jargongen i finansvärlden är inte sällan just så rå och sexistisk.
Det är denna sjuka machokultur som skapat de beslut vi nu ser resultatet av - när börserna faller världen över.


Peter Norberg
Peter Norberg är doktor i etik på Handelshögskolan i Stockholm.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag