Tomas Eneroth, Socialdemokraterna. Foto: Bjorn Nordqvist
Tomas Eneroth, Socialdemokraterna.  Foto: Bjorn Nordqvist
Försäkringskassan. Foto: Jessica Gow/TT
Försäkringskassan.  Foto: Jessica Gow/TT

Sjuka blir inte friskare för att de blir fattigare

Publicerad

Ett viktigt socialdemokratiskt vallöfte blir nu verklighet när bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas.

Men redan innan avskaffandet av den bortre tidsgränsen har trätt i kraft vill Moderaterna återinföra den, skriver Tomas Eneroth (S).

Moderaterna förnekar sig inte. Nu vill de föra en diskussion om tillträde till välfärdsystemen och föreslår ytterligare en karensdag och ett återinförande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Att steg för steg montera ned vår gemensamma välfärd genom skattesänkningar och privatiseringar är samma linje som de drev i regeringsställning. Vi vill gå en annan väg. Den gemensamma välfärden måste stärkas, inte inskränkas.

Den borgerliga regeringens införande av en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen har inneburit att nästan 100 000 människor har utförsäkrats. 10 000 personer har lämnat försäkringen för en andra gång och många utförsäkras nu för en tredje gång. Bakom varje siffra finns en människa, ofta en kvinna. Utförsäkringar är inte lösningen när sjuksköterskor, socialsekreterare, lärare och vårdbiträden stressas till psykisk ohälsa. Då behövs i stället mer personal, rimligare arbetsbelastning och fungerande rehabilitering. Sjuka blir inte friskare bara för att de blir fattigare. Reformen har varit ett misslyckat recept på att få fler i arbete med stigande sjuktal som resultat. Ett viktigt socialdemokratiskt vallöfte blir nu verklighet när bortre tidsgränsen avskaffas.

 

Men redan innan avskaffandet av den bortre tidsgränsen har trätt i kraft vill Moderaterna nu alltså återinföra den. Moderaterna säger sig vara bekymrade över vårt lands ekonomi och argumenterar för att inskränkningar av välfärden och besparingar inom sjukförsäkringsområdet är nödvändiga för att finansiera den ökade invandringen till Sverige. Under sin tid vid regeringsmakten fokuserade de ensidigt på att sänka skatter vilket ledde till neddragningar i välfärden med högre arbetslöshet och växande sjuktal som följd.

De vill också felaktigt få det att framstå som att deras budgetar var finansierade krona för krona, trots att skattesänkningarna i själva verket finansierades med lånade medel. Alliansregeringen lämnade efter sig ett enormt underskott på 70 miljarder. Den nuvarande regeringen har sedan den tillträdde halverat underskottet, presenterat tre fullt finansierade budgetar och på punkt efter punkt hållit sig till det finanspolitiska ramverket.

 

Lösningen på den utmaning vi nu står inför är inte att utförsäkra fler, utan att skapa fler jobb. Regeringens politik börjar få effekt och vi ser hur arbetslösheten, inte minst bland unga, sjunker. Den stora flyktingkatastrofen innebär en stor ansträngning för Sverige. Det är ingenting att hymla om. Sverige har tagit, och ska fortsätta att ta, ett stort ansvar. För att fler europeiska länder också ska göra det har regeringen tvingats vidta tuffa tillfälliga åtgärder.

Åtgärderna har också varit nödvändiga just därför att vi tror på ett samhälle med en stark gemensam välfärd utan A- och B-lag. Vår utgångspunkt måste alltid vara att de som söker sig hit ska få samma rättigheter som de som redan bor här. Det bästa sättet att finansiera den ökade invandringen är genom snabbare vägar till arbete och ett hållbart arbetsliv för alla, inte genom att ta från samhällets redan utsatta. Socialdemokraterna vill rusta välfärden, inte inskränka den.

 

Tomas Eneroth

Gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida