Jan Björklund. Foto: Jens L'Estrade
Jan Björklund. Foto: Jens L'Estrade

Siffrorna avslöjar Björklunds skryt

Publicerad

I årskurs 1 har klasstorleken ökat med nära 30 procent på fem år, skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan.

Målet med socialdemokratisk skolpolitik är att Sverige ska ha höga kunskapsresultat i en jämlik skola. För det krävs mindre klasser de första åren i skolan. Efter en längre tid av protester hakade regeringen i våras på vårt förslag och talar numera också om mindre klasser.

Stefan LöfvenFoto: Christian Örnberg
Men verkligheten är en helt annan. Skolverkets nya statistik visar tyvärr att klasstorlekarna har ökat kraftigt sedan 2008, under den moderatledda regeringen. Mest har klasstorleken ökat i lågstadieklasserna. I årskurs 1 har klasstorleken ökat med nära 30 procent på fem år. Trots retoriken om mindre klasser, Lågstadielyftet presenterades som vårens största satsning, ser verkligheten alltså helt annorlunda ut.

Skolverkets statistik visar också att det i genomsnitt går 19 elever i varje klass. Det är en siffra som naturligtvis låter positiv men som långt ifrån säger allt. Vi har beställt ut Skolverkets siffror nedbrutna. De ger en helt annan bild. Var sjunde klass i grundskolans årskurs 1-3 har fler än 25 barn. I var tionde klass går det 27 barn eller fler, och i var tjugonde klass går det 31 barn eller fler. Det är alldeles för stora klasser för små barn som är i starten på sitt lärande och behöver en lugn studiemiljö och mycket tid med sin lärare.

Ibrahim BaylanFoto: Sven Lindwall
Såväl internationella som svenska forskningsstudier visar att mindre klasstorlek de första åren i skolan har betydelse för elevernas studieresultat, inte bara under de första åren utan under hela skolgången. Mindre klasser gynnar de barn som behöver extra stöd för att nå målen, men även de barn som har lätt för sig och behöver mer stimulans. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att klasstorlek har så stora effekter på elevens lärande att det påverkar deras lön senare i livet.

Den effekten är så stor att den överstiger kostnaderna av fler lärare!

För att nå höga kunskapsresultat i en jämlik skola krävs nu:

 

1 Mindre klasser och tidiga insatser. Vi vill rikta två miljarder till att minska de stora klasserna i förskoleklass till och med årskurs tre. För att ytterligare stärka stödet till eleverna vill vi även investera i 1000 fler speciallärare och specialpedagoger.

 

2 Skickliga lärare. Vi vill lyfta läraryrkets attraktivitet genom en kompetensförsäkring för lärare, fler karriärvägar och bättre villkor. De skolor som har tuffast förutsättningar ska få resurser för att kunna attrahera lärare till dessa skolor genom högre lön.

 

3 Stoppa vinstjakten i skolan. Ingen fristående skola ska kunna göra vinst på att skära ned på antalet lärare eller andra viktiga delar av verksamheten. Syftet med alla skolor ska vara att ge eleverna en bra utbildning - inte att göra vinst. Nya skolor ska inte kunna starta hur som helst, stat och kommun måste ta ansvar för att stoppa överetableringen av skolor.

 

4 Jämlik skola. Skollagen ska ändras så att kommuner får i uppdrag att fördela resurser till skolor efter elevernas behov. Dessutom vill vi ge riktade statliga resurser till de skolor som har tuffast förutsättningar. Nya fristående skolor som väntas bidra till en ökad skolsegregation ska inte ges tillstånd att starta. Alla skolor ska också vara med och bidra till ett skolsystem med minskade klyftor.

 

5 Sommarskola och läxhjälp för alla barn. Vi vill avskaffa läxrut och erbjuda läxhjälp för alla barn. Elever i årskurs 6-9 som halkar efter ska få chansen att komma ifatt genom att gå i sommarskola.

Regeringen talar gärna om skolan, men har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. En effekt av deras prioritering är nu att fler barn tvingas gå i för stora klasser och att klasstorlekarna ökat.

 

För oss är prioriteringen klar: investeringar i skolan kommer alltid gå före fortsatta stora ofinansierade skattesänkningar.

 

Stefan Löfven,

partiledare, S

 

Ibrahim Baylan,

utbildningspolitisk talesperson, S.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag