Kristina Winberg (SD). Foto: Tommy Pedersen
Kristina Winberg (SD). Foto: Tommy Pedersen

SD: Vi är inget ryssvänligt parti

Publicerad

Trots att vi i EU röstat för en resolution där vi tog Ukrainas sida vid Rysslands annektering av Krim och fördömt Rysslands agerande benämns vi felaktigt som ett parti som vurmar för Ryssland, skriver SD:s EU-parlamentariker Kristina Winberg och Peter Lundgren

EU och dess förkärlek för byråkrati kan många gånger försvåra såväl för de journalister som avser att rapportera sanningsenligt om ställningstaganden, som för oss parlamentariker när vi behöver ta ställning inför omröstningar.

Efter drygt sju verksamma månader i parlamentet är vi de första att skriva under på vikten av att i grunden sätta sig in i de olika beslut som läggs fram, inte minst på grund av att ett och samma förslag kan dra åt två vitt skilda håll. Det är därför olyckligt att det i medierna pågått en ensidig rapportering över vårt arbete i parlamentet där vi, på obefogade grunder, benämns som ett parti som vurmar för Ryssland.

Peter Lundgren (SD)Foto: Tommy Pedersen

Eftersom vi valdes in i EU-parlamentet med mandat att verka mot denna överbyråkratiska institution vars vision är mer överstatlighet, mer federalism och fortsatt utvidgning - är de krav vi har på oss själva inte att jämföra med övriga invalda svenska partier.

Samtliga övriga partier har accepterat EU:s ställning som en jättelik, suverän och överstatlig makt med ett stort och ständigt växande inflytande över den svenska inrikespolitiken. Därför har de även formerat partigrupper efter ideologisk kompass utefter denna inriktning, och röstar igenom en stor mängd förslag baserat på sin principiella inställning gentemot förslagens sakinnehåll - oaktat om det innebär ytterligare maktförskjutning och federalism.

För ett parti vars utgångsläge är det motsatta behövs givetvis en helt annan approach, vilket inte bara gör vårt arbete mycket mer intensivt utan även rejält mycket svårare.

Särskilt svårt blir det i och med att beslutsmängden från EU är så enorm. Beslutsunderlagen är dessutom ofta spretiga, innehåller tolkningsbara förslag, och för allmänheten hemlig information.

Att många beslut dessutom hänvisar till sekundär lagstiftning - i klartext att befogenheter skall ges till den icke folkvalda EU-kommissionen - gör det hela bara än mer arbetsintensivt för den som vill motverka den ständiga vägen mot överstatlighet.

Det som ursprungligen syftade till att ifrågasätta ett lands agerande i frågor om mänskliga rättigheter och demokrati kan till exempel ofta - när det är dags för omröstning och votering - ha utvecklats till att också rada upp förslag som underlättar för detta lands framtida medlemskap i EU.

Detta gör att vi många gånger inte kan ställa oss bakom helhetsförslag även om vi delar den övervägande majoriteten av uppfattningar i ett beslutsförslag.

Riksdagsledamöter, statsråd, EU-parlamentariker, politiskt inriktade journalister, statsvetare och opinionsbildare är alla givetvis fullt medvetna om denna arbetsprocess.

Det är med det utgångsläget därför inget annat än oärligt att hävda att vi är ett "ryssvänligt parti".

Hade man haft ett intresse av att vilja förstå det arbete vi gör och hur den arbetsordning vi själva inte valt fungerar i praktiken, så hade vi med största sannolikhet också haft en helt annan diskussion. Om saker som både är relevanta och sanningsenliga men inte minst även viktiga att känna till för gemene man, väljare och demokratiförsvarare.

Den som hade granskat vårt agerande mer noggrant hade inte minst sett att vi röstat för en resolution som fördömer Rysslands agerande mot politiska meningsmotståndare. Att vi röstat för en resolution där vi tog Ukrainas sida vad gäller Rysslands annektering av Krim. Och att vår delegation höll ett tal i EU-parlamentet där Ukraina försvarades och Rysslands agerande fördömdes. Dessutom hade man även sett kopplingen till partiets likalydande och skarpt fördömande inställning till Ryssland även från riksdagens sida.

Men det är klart. Då hade ju inte rapporteringen eller omdömet om vårt parti passat in i det politiska agendasättandet. Och då saknas såväl nyhetsvärde som tillfälle att slå politiskt mot ett parti som inte ens i närheten tycker som de politiska motståndarna försöker göra gällande.

 

Kristina Winberg,

Peter Lundgren,

europaparlamentariker Sverigedemokraterna

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida