FÄNGSLADE. Dawit Isaak, Martin Schibbye och Johan Persson är alla frihetsberövade på grund av sitt yrke. Isaak sedan 23 september 2001, Schibbye och Persson sedan 1 juli 2011. . Foto: Kalle Ahlsén/Jonas Gratzer/Kontinent Agency
FÄNGSLADE. Dawit Isaak, Martin Schibbye och Johan Persson är alla frihetsberövade på grund av sitt yrke. Isaak sedan 23 september 2001, Schibbye och Persson sedan 1 juli 2011. . Foto: Kalle Ahlsén/Jonas Gratzer/Kontinent Agency

Sanningssägarna måste beskyddas

Publicerad

Under de första åren av sin fångenskap var Dawit Isaak en fotnot i svenska medier. Kampanjen för att få honom fri ändrade på den saken. Under en tid fanns också en tendens att omvandla Isaak till en ikon, något unikt - en svensk journalist i fängelse för vad han skrivit. Sedan kom historien med Martin Schibbye och Johan Persson. Och det är dags att inse att de tre svenska journalisterna ingår i en mycket större bild.

Statistik från Reportrar utan gränser och ­Internationella Journalistfederationen talar sitt ­tydliga språk: sjuttiotalet mördade journalister under 2011, tvåtusen misshandlade­ och ­hotade, tolvhundra fängslade. PEN har motsvarande statistik: i nuläget är ­niohundra ­författare (som man har kännedom om) på flykt för sina liv och i behov av akut hjälp.

Det kan tyckas vara låga siffror i en värld där miljoner människor lever som flyktingar. Men antalet mördade, hotade och misshandlade journalister och författare växer snabbt och brant.

 

Utvecklingen när det gäller yttrandefriheten kännetecknas av en paradox. Å ena sidan ser vi, som under den "arabiska våren", en utveckling mot uppgörelser med gamla förtryckande samhällsordningar. Å den andra har just de som rapporterar, samlar nya fakta och lägger fram dem för allmänheten blivit lovligt villebråd. Att verka som fri journalist är i dag inte bara farligt i diktaturer, utan allt oftare i ­länder som formellt sett är demokratier. Högst upp på RUG:s och PEN:s listor över farliga länder står de formella demokratierna Mexiko och Ryssland.

Detta världsomspännande mönster av hot, fängslanden och mord drabbar till sist inte bara journalister som skrå, utan också den ­allmänhet som har rätt att veta vad som pågår i såväl världen som i sitt närsamhälle.

 

Vi vill under inga omständigheter förringa betydelsen av det arbete som redan gjorts för att få Isaak, Schibbye och Persson fria. Men det är dags att konstatera att vad som först såg ut som angelägenheter främst för svenska myndigheter ingår i en katastrofal internationell situation. Och att vi därför behöver internationella redskap för att bemöta den attack mot tryck- och yttrandefriheten som pågår även i länder som hycklar ett försvar för sådana grundläggande mänskliga rättigheter. Hur sätter vi tryck på dem som underminerar vår gemensamma frihet genom att tillåta mord på dem som vågar skriva? Vi som arbetar i olika sammanhang och institutioner vill verka för ett samlat internationellt ansvar för dessa frågor. Det ligger i Sveriges intresse att verka för att den tilltagande krisen för pressfri­heten uppmärksammas inter­nationellt.

I dag, på Pressfrihetens dag, vill vi uppmana inte bara den svenska regeringen, EU och FN att försvara tryck- och yttrandefriheten. Vi vill också uppmana samfund som den Afrikanska­ ­Unionen att påverka sina egna medlemmar­ så att fängslade journalister som Dawit Isaak, Martin Schibbye och Johan Persson får ­åter­förenas med sina familjer.

Liksom att vi på internationell nivå skapar handlingskraftiga institutioner till försvar för dem som vågar skriva hur det är så att vi alla kan förstå.

 

Undertecknat av:

CECILIA MALMSTRÖM, EU-kommissionär

OLLE SCHIMDT, EU-parlamentariker

LOUIS MICHEL, EU-parlamentariker, fd EU-kommissionär

JUDITH SARGENTINI, EU-parlamentariker, ordförande i EU-parlamentets grupp för Eritrea

DR CHARLES TANNOCK, EU-parlamentariker

ANA MARIA GOMES, EU-parlamentariker

IVO VAJGL, EU-parlamentariker

GRAHAM WATSON, EU-parlamentariker

ISABELLA LÖVIN, EU-parlamentariker

ALF SVENSSON, EU-parlamentariker

LEIF ÖBRINK, ordförande Stödkommittén Free Dawit

OLA LARSMO, ordförande Svenska PEN

JEANETTE GUSTAFSDOTTER, vd Tidningsutgivarna

KERSTIN NELD, vd Sveriges Tidskrifter

MATS SÖDERLUND, ordförande Sveriges författarförbund

JONAS NORDLING, ordförande Svenska journalistförbundet

JESPER BENGTSSSON, ordförande Reportrar utan gränser

STINA LUNDBERG DABROWSKI, ordförande Publicistklubben

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag