”Bostadsbristen är ett hot mot tillväxten och välfärden”, skriver Nina Lundström, FP. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
”Bostadsbristen är ett hot mot tillväxten och välfärden”, skriver Nina Lundström, FP.  Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Sänk skatten på bostadsvinsterna

Publicerad

Problemen på svenska bostadsmarknaden har skapats under en lång tid.

Det har byggts mindre här än i många andra länder under de senaste 20 åren.

Bostadsbristen är ett hot mot tillväxten och välfärden och slår mot såväl samhälle som enskild.

Men att möta bostadsbristen med statliga subventioner till byggindustrin är fel väg att gå. Subventionspolitiken har prövats av Socialdemokraterna utan framgång.

Subventioner pressar inga priser - och det är just det som är utmaningen. Det måste bli billigare att bygga. Vad som behövs är en ökad konkurrens inom byggbranschen.

40 procent dyrare

Enligt SABO är det 40 procent dyrare att bygga i Sverige jämfört med till exempel Finland. Dessutom visar en rapport från Sveriges Byggindustrier att produktionskostnaden för flerbostadshus har ökat med 130 procent under perioden 1998-2011. Hade nyproduktionskostnadsindex för bilar följt den för bostäder skulle den billigaste Volvon kosta 700 000 kronor.

Nationalekonomiska modeller verkar inte fungera på bostadsmarknaden. Det råder fri prissättning vid försäljning av bostadsrätter och äganderätter och prisnivåerna fortsätter att öka. Varför byggs det då inte?

Givetvis krävs det fler bostäder för att komma tillrätta med bostadsbristen, men det är inte hela lösningen. Det befintliga beståndet måste även det utnyttjas bättre. Med anledning av detta har det på senare tid höjts röster om behovet av att avskaffa hyresregleringen och införa marknadshyror.

Kritiken riktas underförstått mot hyresgästernas rätt till kollektiva förhandlingar och den förhandlingsstyrka som detta innebär. Marknadshyror innebär att hyresvärden dikterar villkoren. Med så många bostadssökande kan var och en räkna ut förhandlingsstyrkan hos den enskilde.

Den svenska hyresmarknaden består i huvudsak av stora bolag. Därför haltar jämförelser med hyresmarknaden i till exempel Tyskland, där 60 procent av hyresbostäderna ägs av små privata uthyrare med 1-15 lägenheter. Det är skillnad att hyra från andra privatkonsumenter jämfört med starka professionella hyresvärdar i en bristsituation, som i Sverige. Att införa marknadshyror vore i praktiken att säga upp konsumentskyddet.

Ökar friheten

Marknadshyrornas förespråkare talar ofta bara om marknadens fördelar - att det löser bostadsbristen och ökar friheten för konsumenten. Men alla länder med oreglerad hyresmarknad har även har en subventionerad och reglerad marknad styrd av politiker - social housing. Förespråkarna för marknadshyror bör därför ta ställning till vilka medborgare politiker ska ge rätt att köa till bostäder med lägre hyror. Ska man få bo kvar om man får högre lön? Vilken hyra ska politiker sätta?

I Sverige sätter inte politiker hyror - det gör parterna på bostadsmarknaden. Modellen har bidragit till stabiliteten och värdeutvecklingen för hyresfastigheter. Införs marknadshyror innebär det i praktiken att man även inför social housing.

Det skapar inlåsningseffekter och segregation och är ett hinder för att möta utanförskap.

Vad som krävs för att lösa bostadsbristen är i stället att bryta den orimliga kostnadsutvecklingen inom byggsektorn och att konsumentperspektivet får ett ökat genomslag. Vi har därför tagit fram detta förslag:

Det behövs nya koncept för billiga nyproducerade bostäder där konsumentens möjligheter att påverka boendekostnaden stärks. Ett innovationsprojektstöd med syfte att bidra till idéutveckling av bra och billigare bostäder bör därför utvecklas för ändamålet.

Regelverken behöver bli tydligare och mer enhetliga över landet och de administrativa processerna behöver förkortas. Långa byggprocesser hämmar konkurrensen då få aktörer har finansiell kapacitet att genomgå en lång planprocess. Om tiden från idé till färdig byggnad förkortas får det effekter på konkurrensen - investeringskostnader sänks och i slutändan även boendekostnaden för konsumenten.

Markanvisningar bör tidsbestämmas så att de faktiskt bebyggs och sprid informationen om tillgänglig mark bland fler aktörer för att stimulera konkurrens.

Utnyttja det befintliga beståndet bättre. Regeringen har vidtagit åtgärder som förenklar andrahandsuthyrning av bostadsrätter, men mer kan göras. Bland annat bör reavinstskatten sänkas för att öka de ekonomiska incitamenten för att flytta till ett mer ändamålsenligt boende.

Marknadsekonomi

Gör hyresrätten mer attraktiv genom att ge hyresgästen rätt till ROT-avdrag samt rätt att påverka kvaliteten på sitt boende, där till- och frånval i hyresavtalet får genomslag i hyran.

I en marknadsekonomi är valmöjligheter och efterfrågan från konsumenten drivkrafter för utveckling och tillväxt. Politiken ska bidra till reformer som inte bara ökar konsumentmakten utan även långsiktigt hållbara spelregler på en marknad där trygghet är grundläggande. Frihet och socialt ansvar kan och ska förenas.

 

NINA LUNDSTRÖM, FP, riksdagsledamot och ordförande i Folkpartiets bostadsarbetsgrupp

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag