Emma Frans. Foto: Privat.Emma Frans. Foto: Privat.
Emma Frans. Foto: Privat.
Foto: Henrik Holmberg/Tt / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅNFoto: Henrik Holmberg/Tt / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN
 Foto: Henrik Holmberg/Tt / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN

Sälj godis, chips och läsk i separata butiker

Publicerad

Man ska inte begränsa individers möjlighet att välja. Däremot bör man försöka främja ett samhälle där vi inte ständigt måste motstå lättillgängliga chokladkakor, skriver forskaren Emma Frans.

Övervikt och fetma blir allt vanligare. Fetma är förknippat med individuellt lidande och medför i förlängningen stora kostnader för samhället. För att motverka denna utveckling har forskare föreslagit att socker och fett bör beskattas.

Storbritannien införde tidigare i år skatt på läsk och söta drycker och just nu diskuteras det flitigt huruvida Sverige bör införa liknande sockerskatt. Med tanke på hur vi ständigt uppmuntras till överkonsumtion av energirik föda behövs det motverkande åtgärder.

Vi lever i ett samhälle där vi har tillgång till obegränsad energirik föda dygnets alla timmar. Det finns också många som tjänar pengar på vår konsumtion och lockar därför ständigt med just de onyttiga varorna eftersom de är så svåra att motstå.  

För att maximera sina vinster är till exempel matbutikerna uppbyggda på ett sätt som gör att vi ofta får med oss en påse godis hem, även om det inte stod med på inköpslistan. För vissa människor är detta inget problem.

Vissa kan motstå överkonsumtion trots dessa ständiga frestelser. För andra är det omöjligt. Resultatet blir att man skyller fetma på att vissa människor har ”dålig karaktär”. Man lägger över skulden på den enskilda individen och stigmatiserar övervikt och fetma. Men det är naturligtvis inte individer som bär skulden för den så kallade fetmaepidemin. Den beror på vår miljö. Om man vill motverka denna utveckling måste man därför påverka miljön.

 

LÄS MER: Dags att dubbla priset på plockgodis

 

Tobaksskatt är ett oerhört effektivt sätt att minska rökandet och därmed förbättra folkhälsan. När det gäller tobaksskatt är mönstret tydligt – ju högre skatt desto färre rökare. När det gäller fett- och sockerskatt är resultaten inte lika tydliga. Och även om sockerskatt kan vara betydelsefullt finns det många andra åtgärder som också kan motverka fetma, utan att lägga allt ansvar på individen.

Något som jag tror skulle vara mer effektivt än sockerskatt är om matbutiker faktiskt gjorde något så kontroversiellt som att sälja mat, alltså inte till hälften var fyllda med godis, chips och läsk. I stället skulle godis, chips och läsk finnas i separata butiker.

Denna typ av uppdelning skulle inte innebära någon begränsning i individens möjligheter att konsumera dessa varor. Men det skulle motverka en del oplanerad konsumtion.

Som småbarnsförälder skulle det vara särskilt uppskattat när man springer in för att köpa mjölk efter att ha hämtat på förskolan. Man skulle inte behöva oroa sig för tjatande barn som lägger sig på golvet mellan godishyllan och glassdisken och gråter.

 

LÄS MER: Dags att dubbla priset på alkoholen, eller?

 

Att försiktigt knuffa individer mot hälsosamma val har föreslagits vara bättre än både piska och morot. Just nu knuffas vi ständigt mot maximal konsumtion genom godispåsar som snarare liknar godissäckar och genom att placera de onyttigaste produkterna närmast kassorna.

Bara genom att minska storleken på godispåsar eller ändra placeringen i matbutiken skulle man kunna få människor att äta nyttigare.

Många som kritiserar förslag om sockerskatt eller andra politiska åtgärder för att minska fetma anser att dessa åtgärder inkräktar på individens rätt till självbestämmande. Men vad är egentligen självbestämmande? Är det att gå till matbutiken med en inköpslista men komma hem med en kasse full av saker som inte stod på listan?

Vi påverkas ständigt av de som vill maximera sina vinster genom att få oss att överkonsumera onyttiga livsmedel. Och det behövs åtgärder för att motverka detta.

Man ska inte begränsa individers möjlighet att välja att konsumera energirik mat. Däremot bör man försöka främja ett samhälle där vi inte ständigt måste motstå lättillgängliga chokladkakor när vi står vid kassan för att betala vår mat, samtidigt som barnen tjatar och svetten rinner.

 

Emma Frans

Doktor i medicinsk epidemiologi

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag