ÖKADE SKILLNADER. Per Kornhall menar att vi behöver återsälla det sm en gång var svensk skolas kännetecken: En skola för alla där det inte spelade någon roll vilken familj du föddes i. Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Sigrid Olsson
ÖKADE SKILLNADER. Per Kornhall menar att vi behöver återsälla det sm en gång var svensk skolas kännetecken: En skola för alla där det inte spelade någon roll vilken familj du föddes i. Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Sigrid Olsson

Så sänktes den svenska skolan

Publicerad

Inget land har ett så marknadsliberalt utformat skolsystem som Sverige. Detta har lett till att segregationen och skillnaderna mellan skolor ökat dramatiskt. Det skriver skolexperten Per Kornhall.

Vi har en skola som utmärker sig internationellt. Den gör det på tre punkter. För det första har vi det mest extremt marknadsliberalt utformade skolsystemet i världen. Ingen annanstans har man kommit på tanken att släppa loss ett totalt fritt val av skola och koppla ihop det med en peng som följer eleven samtidigt som man tillåter vem som helst att driva skola i vinstintresse.

För det andra utmärker sig skolan genom att kunskaperna i matematik och läsning sjunker snabbare än i något annat land inom OECD. För det tredje, från att ha varit ett föredöme i hur vi kompenserade för olika familjebakgrund ligger vi nu på en helt genomsnittlig nivå. Vi har en skola som numera är lika likvärdig (eller rättare sagt, lika litet likvärdig) som Tysklands eller USA:s.

Skillnaderna mellan skolor ökar dramatiskt liksom segregeringen vad gäller socioekonomiska faktorer och etnicitet. Enligt Anders Trumberg som forskat på skolvalets effekter är det vi ser en "white flight"-problematik. Den svenska medelklassen flyr de skolor där deras barn behöver beblanda sig med "de andra".

Vad det innebär för det demokratiska samhället är svårt att överblicka, men forskarna Staffan Lindberg och Richard Svensson som har undersökt sambandet mellan unga människors attityder till demokrati och skolutbildning menar att det system vi har skapat "...har lagt en grund för en tilltro på diktatur och brist på förståelse av värdet av demokrati".

Hur kunde det bli så här? Jag beskriver i min bok "Barnexperimentet - svensk skola i fritt fall", utgiven på Leopard förlag, hur representanter för svenska skolmyndigheter kring 1990 vid ett studiebesök från Finland skröt med att man nu skulle skapa "världens bästa skola". Enligt internationella mätningar hade vi då en mycket bra skola. Vad var det egentligen som gjorde att vi behövde genomföra dramatiska förändringar?

För dramatiska förändringar var vad som skulle komma. Under kort tid vändes allt upp och ned i den svenska skolan. Byskoleromantiker och marknadsliberaler gick hand i hand med reformpedagoger och karriärsugna politiker. Att inget fick förbli som det var, verkar ha varit utgångspunkten för deras arbete.

Man kan verkligen fråga sig vad som var rationellt i detta. Vilken industriägare skulle börja bygga om en framgångsrik fabrik med en framgångsrik produkt från grunden? Och det utan några som helst bevis för att den ombyggnad man gör skulle resultera i bättre produkter.

Nu vidtog en lustiger dans med bland andra en hårdför Göran Persson som aktör. Krav på behörigheter togs bort från både rektorer och lärare. Man tog bort de regler som garanterade elever likvärdig undervisning och som gav rektorer och lärare trygghet. Man överlät allt ansvar för skolverksamheten på kommunerna och sedan genom snabba skolvals- och marknadsreformer till alla som ville driva skola oberoende av motiv. Skolan skulle i stället för att styras av regler arbeta med mål, mål som på grund av reformpedagogikens påverkan blev så löst formulerade att de inte gick att utvärdera.

Skolöverstyrelsen lades ner, det nya skolverket bildades och allt ansvar för skolan hamnade över en natt hos, utan egen förskyllan, okunniga kommunala tjänstemän. När dessa försökte få hjälp från skolverket hade tjänstemännen på den nya myndigheten order om att inte svara på deras frågor.

De nya kursplanerna från 1994 enligt skolverket hade som grund att "kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär". Vad ska man då ha lärare till?

Resultatet blev en skola med allt snabbare fallande resultat, med en desillusionerad och trött lärar- och rektorskår som jagades på i allt högre takt med krav på dokumentation, prov, inspektioner och konstiga och kortsiktiga mål från kommuner och andra huvudmän.

Lärarkåren är nu den akademiska grupp som uttrycker mest otillfredsställelse med sin arbetssituation.

Rektorskåren efterfrågar enligt en färsk undersökning från UR ett förstatligande av skolan. Varför? För att det är de som ska försöka se till att skolverksamheten fungerar, trots de omöjliga system som de arbetar inom och som de nuvarande reformerna i skolan inte berör.

Jag menar att vi nu snabbt behöver titta över den svenska skolan och se till att vi återställer en hel del av det som en gång var svensk skolas kännetecken: En skola för alla, där det inte spelade så stor roll i vilken familj du föddes eller i vilken skola du gick. En skola som försökte ge alla en chans och där rektorer och lärare hade tydliga regler att verka inom och det med stor autonomi. Vi behöver en skola för alla, för våra barns skull och för vårt samhälles överlevnads skull.

 

PER KORNHALL, Ledamot i Kungliga vetenskapsakademins kommitté för skolfrågor. Aktuell med boken "Barnexperimentet - svensk skola i fritt fall" (Leopard Förlag).

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida