Jan Björklund. Foto: Olle Sporrong
Jan Björklund. Foto: Olle Sporrong

Så lockar vi hit unga och smarta

Publicerad
Uppdaterad
Gunilla Carlsson.Foto: Jan Düsing
Kvaliteten på universitetsutbildningar höjs av att framgångsrika internationella studenter deltar. Därför föreslår regeringen att 50 miljoner kronor satsas på stipendier till utländska studenter, en ökning med mer än 60 procent.
Att ett rikt land som Sverige hjälper fattiga länder genom bistånd är en självklarhet för alliansregeringen. Sedan vi kom i regeringsställning 2006 har vi varje år nått målet att lägga en procent av BNP på bistånd.

En del av det svenska biståndet är humanitärt, exempelvis akuta nödinsatser med mat och medicin för att lindra den pågående svältkatastrofen på Afrikas horn. En annan men lika viktig del handlar om att stödja och bidra till långsiktig utveckling.
Bistånd kan aldrig vara en permanent lösning. Vårt mål är att hjälpa våra samarbetsländer att skapa förutsättningar som gör att de på egen hand kan lyfta sig ur fattigdom. En sådan förutsättning är ekonomisk tillväxt.

En nyckelfaktor för det är kunskap och utbildning. Såväl ny teknologi som handel - båda delarna ofta med grund i utbildning och forskning - är oumbärliga för ekonomisk utveckling. Genom att hjälpa andra länder i deras ekonomiska utveckling kan dagens ensidiga beroenderelationer utvecklas till ömsesidiga handelsrelationer.
Från svensk sida kan vi hjälpa till att höja kunskapsnivån i ett land på många sätt. Till exempel kan vi bygga skolor, utbilda lärare och forskare eller delta i utbyten mellan företag eller myndigheter.

Vi kan också öppna upp våra egna universitet och högskolor för duktiga studenter från andra länder. I dag finns det många internationella studenter på avancerade utbildningar i Sverige, till exempel inom folkhälsovetenskap, telekommunikation och företagsekonomi. Att framgångsrika studenter kommer hit främjar kvaliteten på utbildningen och skapar också värdefulla kontakter för Sverige inför framtiden.

Sverige har varit ett föregångsland när det handlar om att etablera utbytesprogram, till exempel Linnaeus-Palme som skapar möjligheter för studenter från utvecklingsländer att komma hit.

Det finns också en grupp studenter som på egen hand kommer till ett svenskt lärosäte, så kallade free-movers. För dessa studenter har själva studierna tidigare varit avgiftsfria, men sedan den 1 juli i år gäller samma sak i Sverige som i många andra länder: utländska studenter ska betala för sin utbildning. Det innebär att free-movers från länder utanför EU/EES och Schweiz ska betala studieavgifter. Vi ska konkurrera om studenter till svenska universitet och högskolor med utbildningar av hög kvalitet, inte med gratis utbildning.
Det finns förstås studenter som inte har resurser att komma hit och betala för både studier och uppehälle. När det beslutades att införa avgifter inrättade regeringen samtidigt två stipendieprogram. Det ena riktar sig till särskilt kvalificerade studenter från hela världen och det andra mot de tolv länder, bland annat Bangladesh och Uganda, som Sverige har ett långsiktigt biståndssamarbete med.

För att ge fler studenter från länder vilka enligt OECD:s biståndskommitté DAC, får räknas som biståndsländer möjlighet att ta del av svensk högskoleutbildning föreslår regeringen en kraftig höjning av biståndsprogrammet i budgetpropositionen - från 30 miljoner kronor per år till 50 miljoner kronor per år från och med 2012. Medlen som tillförs ska inte begränsas till de 12 länderna - studenter från samtliga länder som räknas som biståndsländer ska omfattas av programmet.

När fler studenter får möjlighet att läsa i Sverige gynnar det inte bara de enskilda studenterna. Studenterna blir betydelsefulla tillgångar för sina hemländer när de återvänder med viktiga kunskaper om hur hälsan i landet kan förbättras eller hur landets administration ska byggas upp. Genom fler stipendier bidrar vi till att öka utvecklingsländernas kapacitet att kunna möta ekonomiska, politiska och sociala utmaningar, såväl nationellt som internationellt.
JAN BJÖRKLUND
GUNILLA CARLSSON
Jan Björklund, FP, är utbildningsminister och Gunilla Carlsson, M, biståndsminister.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag