Det är en tuff tid nu. I riksdagen pågår ett krig om kärnkraftens framtid.
Jag trodde länge att Centerpartiet fortfarande var ett miljöparti, med ett kraftigt kärnkraftmotstånd. Men efter partiledningens svekfulla omsvängning för ett år sedan så sprack mitt förtroende. Det är mycket svårt att åse den falskhet som uppenbaras i politiken och hur lite de löften som gavs i den förra valrörelsen tydligen är värda.
I veckan presenterade min partikollega, miljöminister Andreas Carlgren, regeringens förslag för utbyggd kärnkraft, som innebär att gamla reaktorer får ersättas med nya redan från och med augusti.
De senaste månaderna har jag upptäckt att kärnkraftslobbyns tentakler inte bara nått riksdagens och partihögkvarterens minsta skrymslen, utan har fått grepp över de stora mediernas redaktioner, med undantag av public service. I rapporteringen om lagrådsremissen ges intryck av att kärnkraftsutbyggnaden redan är klubbad och klar.
Men det stämmer inte alls.
Som borgerlig kärnkraftsmotståndare känner jag mig som David mot Goliat. Men jag vet att jag inte är den enda bland alliansens riksdagsledamöter som kommer att rösta nej till förslaget. Jag vet att jag delar min övertygelse mot kärnkraft och kärnvapen med bland andra Eva Selin Lindgren, professor emerita i miljöfysik, i den centerpartistiska riksdagsgruppen.
Alla uppmuntrande telefonsamtal och brev från borgerliga kärnkraftsmotståndare ger oss mod och kraft att fortsätta kämpa. Genom att här påminna om riskerna med kärnkraften och orsakerna till varför jag kommer att rösta nej, hoppas jag att fler riksdagsledamöter vågar säga ifrån.
Minns Tjernobyl. En kärnkraftolycka är knappt möjlig att förstå med alla dessa faktiska konsekvenser. Är det så lätt att glömma eller har vi drabbats av kollektiv förträngning?
Radioaktiva avfallet. Kärnkraftavfall som växer ständigt i hela världen. Och helst vill kärnkraftproducenterna förlägga avfallet i de svenska urbergen. Inte ens efter 30 års arbete har Svensk kärnbränslehantering hittat en säker metod att förvara det radioaktiva avfallet.
Kärnvapen. Kärnkraftverk och kärnvapen är som siamesiska tvillingar. Kärnkraftutbyggnaden är därför också en försvarsfråga. Klyvbart plutonium fås som biprodukt vid kärnkraftverk och forskningsreaktorer. Idag finns det upp mot 2 500 tonplutonium i världens avfallsförråd. För en atombomb behövs bara sex, sju kilo reaktorplutonium.
Terrorismen. Plutonium blir allt lättare att få tag i på den svarta världsmarknaden. Det är en tidsfråga innan terrorismen börjar använda sig av nukleära vapen.
Myten om grön el. Kärnkraftens livscykel med uranbrytning, anrikning, transporter, avfallshantering med mera släpper ut mycket koldioxid. Dessutom släpper reaktorerna ut mängder med upphettat kylvatten i hav och floder. Flera forskare placerar kärnkraft i botten, tillsammans medkolkraft. De platser i Sverige som är tänkta för uranbrytning, till exempel Västgötabergen kommer att bli totalförstörda. Vår minerallag är hotad. Kommer det kommunala vetot att fungera?
Det är för väl att jag inte ensam om att försöka leva upp till de ideal vi lär våra barn: Att hålla vad man lovar och tala sanning. Nu räcker det med att ett par borgerliga riksdagsledamöter till, som följer sina samveten, för vi ska att stoppa kärnkraftsutbyggnaden. Kärnkraften måste stoppas innan det är för sent.
SOLVEIG TERNSTRÖM