Så kan Kaplan bygga bort bostadsbubblan

Publicerad

Den nytillträdde bostads- och stadsutvecklingsministern Mehmet Kaplan, MP, börjar i uppförsbacke. Bostadsbristen kostar bara i Stockholm, enligt konsultföretaget WSP, upp till 660 miljarder i utebliven tillväxt och unga vuxnas möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar minskar för varje år på grund av ökad bostadsbrist.

Den före detta bostadsministern Stefan Attefall lade stor skuld på kommunerna. Budskapet var tydligt: kommunerna måste ta ett betydligt större ansvar för att lösa bostadsekvationen. Det är riktigt att kommunerna har ett viktigt ansvar gällande bostadsförsörjningen. Men kommunernas handlingsutrymme styrs till stora delar av staten: vilka regler vi har, hur finansieringen ser ut, hur politiskt prioriterad frågan är.

 

Frågan är hur väljarna ser på det, vem har störst ansvar för att komma till rätta med dagens bostadsbrist? För att få svar på det har Sifo, på uppdrag av HSB, frågat 1003 personer om detta. Resultat visar att 55 procent anser att det är regeringens ansvar, 26 procent svarar kommunerna, sex procent säger byggbranschen och två procent menar att det är bankerna.

 

Men frågan är om väljarna tror att regeringen kan hantera ansvaret. Sifo har därför frågat väljarna om de tror att den nya regeringen kommer att kunna göra något åt bostadsbristen. Endast 3 av 10 svarar ja, 43 procent tror inte att det klarar det och hela 27 procent säger att de är tveksamma eller inte vet. 

 

Att så många inte tror att regeringen klarar av att hantera bostadsbristen är anmärkningsvärt. Men med tanke på hur bostadsfrågan har hanterats de senaste 20 åren är det inte särskilt konstigt. Den politiska debatten har handlat mer om teknik och detaljer och mindre om finansiering och långsiktiga lösningar. Regeringens nysläppta budget visar samma sak: Inga bostadsnyheter att tala om och inget konkret som långsiktigt ökar byggandet. Budgeten kommer knappast att dämpa den bostadsångest som många brottas med i dag.

 

Samtidigt sänkte Riksbanken reporäntan till historiska noll procent i tisdags. Stefan Ingves menar att nu är det andra aktörers ansvar att se till att bostadsmarknaden inte överhettas. Ett stort ansvar faller på regeringen. Och debatten om amorteringskrav och sänkta ränteavdrag får bränsle. Men den bästa medicinen mot en mer fungerande bostadsmarknad glöms bort, den som regeringen och Kaplan kan påverka med politik: ökat byggande.  

 

Vad kan Kaplan göra? Dels behöver MP och S en tydligare politik som får hela bostadsekvationen att gå ihop, dels behöver Kaplan söka en bred överenskommelse över blockgränsen. Det finns trots allt en samsyn om att det behövs byggas betydligt mer. Stefan Löfven lovade i regeringsförklaringen 250 000 bostäder till 2020. Och Moderaterna har lovat 150 000 till 2035, utöver den nuvarande nivån på cirka 40 000 per år. Att partierna ökat ambitionsnivån på byggandet är bra, men nu behövs en tydligare beskrivning av hur det ska gå till.

 

Här följer några konkreta förslag som skulle underlätta lösningen av bostadsekvationen.

·    Se över skattesystemet för byggande och bostäder av olika upplåtelseformer - med inriktning på bättre villkor för nyproduktion och förvaltning av befintliga bostäder.

·    Inför social hållbarhet som nytt perspektiv. Vi behöver bostadsområden där alla typer av människor kan leva sina liv. Social hållbarhet måste synas i det som byggs, inte bara som politiska slagord.

·    Finansieringsvillkoren för nyproduktion behöver ses över.

·    Gör bosparande avdragsgillt. Den ekonomiska kulturen i Sverige behöver skifta från låntagande till sparande.  

 

Anders Lago

är förbundsordförande för HSB

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag