S lierar sig med extremisterna

Publicerad
Uppdaterad
Ledare för Stora moskén i Stockholm bör inte få representera svenska muslimer. Anledningen är att den styrs av Muslimska brödraskapet, en rörelse med bland annt goda relationer till terrororganisationen Hamas.
Det skriver i dag journalisten SALAM KARAM efter att imamen Hassan Moussa på denna sida berättat om hur han hotats av extremister i sin egen moské. Salam Karam är också kritisk till regeringens positiva syn på Muslimska brödraskapet.
Shejk Hassan Moussas erkännande av att det finns extremism i våra moskéer är välkommen. Men Hassan Moussa berättar inte om det stora problemet. Sveriges moskéer tas sakta men säkert över av en politiskt orienterad grupp, Muslimska brödraskapet, där många medlemmar i Sveriges muslimska organisationer har sina sympatier. I förslaget att skapa ett råd mot extremister, är det underförstått att Muslimska brödraskapet ska representera alla muslimer och därmed ytterligare befästa sitt grepp över moskéerna. De problem och utmaningar muslimerna står inför i dag berör oss alla och bör diskuteras offentligt. Bristen på öppenhet är det stora problemet på våra moskéer i Sverige. Jag har under mina besök i Sveriges moskéer och samtal med företrädare för muslimska organisationer märkt hur extremismen gror och växer bland en, förvisso liten men farlig, grupp av muslimer. Från Sveriges muslimska organisationer har man hittills förnekat detta. Nu erkänner Hassan Moussa, imam i Stora moskén i Stockholm och ordförande för Sveriges imamråd, att även han har blivit mordhotat. Shejk Hassan Moussa är modig som går ut och berättar om hoten. För det är hög tid för Sverige att ta itu med extremismen. Men frågan är hur det ska gå till. Ett av problemen är att det inte finns någon genuin vilja från de muslimska organisationerna i Sverige att lösa de problem som skapar extremism. Vad shejk Hassan Moussa inte berättar för oss är sanningen om hur flera av våra moskéer styrs och hur detta i sin tur skapar extremism. I Sverige lever cirka 400 000 människor med muslimsk bakgrund. Jag är en av dem. Stora moskén på medborgarplatsen i Stockholm, där shejk Hassan Moussa predikar, och de församlingar som är anslutna till den, har under de senaste åren försökt framställa sig som representanter för alla muslimer i Sverige och en modell för pluralism. Detta är en vansklig framställning av den heterogena muslimska gruppen i Sverige. En stor del av "muslimerna" är icke-praktiserande. Många andra är shiamuslimer och har sina egna församlingar. I själva verket representerar Stora moskén inte ens alla sunnimuslimer. Det är allmänt känt bland islamforskare, muslimska debattörer och även imamer i Sverige att Stora moskén och dess församlingar styrs av en liten grupp människor, där flertalet av medlemmarna kommer från arabvärlden. Denna grupp sympatiserar med en politisk orienterad inriktning inom islam som kallas för Muslimska brödraskapet, en organisation som bildades i Egypten i början av 1900-talet och som predikar en strikt form av islam. Muslimska brödraskapet har fördömt terrordåden den 11 september, men rättfärdigar å andra sidan självmordsattacker mot israeler. Organisationen står också den palestinska rörelsen Hamas, som gjort sig skyldig till många brutala terrordåd mot civila israeler, och som har en ideologi som är den nazistiska mycket närstående. För Muslimska brödraskapet är Sverige ett idealland på många sätt. Muslimska brödraskapet delar socialdemokraternas ideal om välfärdssamhället. Ledande figurer i muslimska församlingar är också aktiva i socialdemokratin, och man har mycket goda relationer till Sveriges kristna socialdemokrater, Broderskapsrörelsen. Socialdemokraterna i sin tur, och kanske som ett tack för det stöd de från moskéledningen, har visat en tendens att ignorera och blunda för det faktum att extremism finns på vissa av våra moskéer. Detta har gett Muslimska brödraskapet fritt utrymme att påtvinga sin ideologi på muslimer som besöker våra moskéer. Sveriges moskéer håller sakta men säkert på att tas över av Muslimska brödraskapet. Denna elit tillåter inte förekomsten av annat tänkande på våra moskéer, och muslimer som inte har sympatier med Brödraskapet utesluts från moskéernas ledarskap, eller motarbetas, bland annat genom mobbning. Personer som har engagerat sig i muslimska organisationer i Sverige och som av rädsla för repressalier vill vara anonyma, har berättat för mig att de har utesluts från moskéorganisationer för sin kritik av Muslimska brödraskapet. Andra har berättat att de har blivit uppringda av moskéledningen och blivit kallade för "Judar", underförstått icke-människor. Resultatet av denna styrning av vad som får sägas och får göras på våra moskéer är skrämmande. Under flera besök som jag gjorde förra året på Stora moskén visade det sig bland annat att under fredagsbönen spred moskén dubbla budskap. På arabiska hölls det hattal mot USA och på svenska hyllningar. När artikeln publicerades i Svenska Dagbladet, (23 maj 2004) vägrade statsrådet Mona Sahlin att kommentera den. Varför? För mig väcktes frågan: Var står egentligen Mona Sahlin och socialdemokraterna i frågan om att bekämpa extremism? För att ta itu med problemet om förekomsten av extremism på våra moskéer föreslår Hassan Moussa i en debattartikel på denna sida (7/9) att det bildas ett råd bestående av representanter från alla politiska partier, företrädare för de stora religiösa samfunden, präster, rabbiner - och toleranta imamer, men också folk från Säpo och sociala myndigheter. Underförstått i detta förslag är att Hassan Moussa själv och de muslimska organisationerna som är anslutna till Stora moskén ska representera Sveriges muslimer. Förslaget är ett försök att befästa Muslimska brödraskapets grepp över moskéerna i Sverige. Och den självklara konsekvensen är att ett råd bestående av en liten grupp av Sveriges muslimer, får rätten att peka ut vem som är "extremist" och vad som är "rätt och fel" på våra moskéer. Är det så Sverige ska bekämpa extremism? Sverige är känt för att förespråka frihet och tolerans. Genom att kritisera de muslimska institutionerna och påvisa de problem muslimerna i Sverige står inför vill jag inte skada islam eller muslimer. Tvärtom. Jag vill att fler får kännedom om muslimernas verklighet och att fler svenskar av muslimsk härkomst ska delta i debatten. Det är viktigt för Sveriges säkerhet och framtid. Jag hoppas också att ledande muslimska organisationer öppnar sig för granskning och dialog och försöker göra något positivt av kritiken. Det är bara genom öppenhet som vi kan motverka de grupper som Hassan Moussa pekar ut som extremister. Något som även gäller socialdemokraterna. SALAM KARAM Salam Karam är frilansjournalist.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag