Med en serie till synes obetydliga förvaltningspolitiska beslut vill starka krafter i Socialdemokratin och Vänsterpartiet göra Sverige till en republik - smygvägen. Det massiva motståndet mot en övergång till republik har fått vänsteroppositionens riksdagsledamöter att skifta plan och sätta fokus på en rad mindre offentligrättsliga beslut om kungahusets förvaltning - allt i syfte att nå en övergång till ett styrelseskick som i all praktik är en republik och där riksdagen röstar om monarken.
De pragmatiska republikanernas strategi bygger på att inte utmana det kraftiga folkliga stödet för vårt kungahus. Istället ska planen genomföras i all tysthet och med minimal medial uppmärksamhet. Med små, grå och till synes obetydliga förvaltningspolitiska förslag och beslut ska kungahuset vridas till en myndighet bland andra. I tre steg ska kungahuset reformeras in i den gängse förvaltningsstrukturen. Republikanernas reformstrategi vinner på att hållas hemlig och genomföras utan uppmärksamhet, just därför finns det skäl att visa intresse för deras plan. Krafterna finns kring förre ordföranden i Republikanska föreningen, den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson men planen har sannolikt stöd av flera tunga riksdagsledamöter med inflytande över de författningspolitiska frågorna. Med Lars Ohly hårt knuten till Mona Sahlin ökar sannolikheten att reformstrategin verkställs vid ett maktskifte. Så här ser planen ut i tre steg:
1: Gå på kungahusets pengar - och deras redovisning. Den uppmärksamhet som nu ges till kungahuset, deras utgifter och intäkter kommer att användas till att skissa på det som till ytan är pragmatiska förslag med syftar till en ökad insyn och kontroll över hovets redovisning. Det konkreta kravet består i att införa samma redovisningsregler som för statliga myndigheter som Arbetsmarknadsverket eller Skatteverket. På så vis normaliseras och avmystifieras kungahuset och det görs till en statlig myndighet bland alla andra.
2. Gå på kungahusets styrning - och tillsätt en generaldirektör. När Kungahuset allt mer i den ekonomiska utformningen får myndighetsstrukturen blir det allt naturligare att också se över styrningen av kungahuset. Förslaget utformas så att regeringen ges makten att utse generaldirektör för kungahuset och regeringen utser därtill politiker till ledamöter i det insynsråd där kungen fortfarande är ordförande. Samtidigt flyttas allt viktigare förvaltningsbeslut över till den av regeringen utsedda generaldirektören. Traditionella symboler för vårt kungahus tonas ned och uppträdandet allt mer likt de gängse statstjänstemännen.
3. Låt riksdagen rösta om vem som blir monark. Det tredje steget är det största och består i att riksdagen utser vem som är monark - och mandatperioder för ämbetet införs. Steget blir mindre dramatiskt när hovet i andra aspekter redan styrs som vilken statlig myndighet som helst. Valet av ämbetet jämställs med de procedurer som finns när riksdagen utser justitieombudsman och riksrevisorer. Konstitutionsutskottet ska bereda frågan och enighet eftersträvas i beslutet. Med detta ska monarkin avskaffas som vi känner den och övergången till republik ska bli odramatisk och naturlig.
För egen del är jag, numera, anhängare av vår monarki. Kungens agerande vid tsunamikatastrofen vintern 2005 bevisade att det traditionella och konstitutionella argumentet för monarki var giltigt och relevant också i Sverige på 2000-talet. Vi behöver, uppenbart i kristider, offentliga institutioner som är genuint gemensamma, samlande och icke-politiska. Just därför finns det skäl att nu varna för socialdemokrater och vänsterpartisters dolda reformagenda som syftar till att, snabbare än vi anar, i all praktik införa republik.
HENRIK VON SYDOW
Henrik von Sydow är riksdagsledamot för Moderaterna.
