FRAM FÖR UDDA FÄRDSÄTT. Luftskeppen bör ha stort utrymme i den rödgröna oppositionens infra- struktursatsningar, tycker Robert Zackrisson. BILDEN ÄR ETT MONTAGE Foto: CORNELIA NORDSTRÖM, CHRISTIAN ÖRNBERG
FRAM FÖR UDDA FÄRDSÄTT. Luftskeppen bör ha stort utrymme i den rödgröna oppositionens infra- struktursatsningar, tycker Robert Zackrisson. BILDEN ÄR ETT MONTAGE Foto: CORNELIA NORDSTRÖM, CHRISTIAN ÖRNBERG

Robert Zackrisson: Vi får inte glömma luftskeppen, Ohly

Publicerad
Uppdaterad
Vi rödgröna borde ge miljövänliga luftskepp en chans, skriver vänsterpartisten Robert Zackrisson, efter oppositionens infrastrukturförslag i går.
Inför Vänsterpartiets kommande kongress i Gävle skrev jag och en partikamrat en motion om möjligheten att starta ett statligt bolag för forskning och produktion kring luftskepp. Förslaget bottnar i en kritik mot flyget, som är extremt energikrävande och orsakar massiva utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna.
Förslaget är också en vision för hållbart resande som inte grundar sig på blind tillväxtjakt och fossil energi.
Fördelarna med luftskepp är många. Bränsleförbrukningen är extremt liten i jämförelse med ett flygplan, man behöver inga enorma landningsbanor eller omlastningscentraler, de är ljudlösa, kan bära tunga laster på långa avstånd och har en hög mobilitet som flyget inte mäktar med.
Nackdelarna är att luftskeppen är mer väderberoende än flyget och det faktum att det tar längre tid att resa än med ett flygplan. Men med tanke på styrkan och möjligheterna inför framtiden är dessa hinder hanterbara och förhoppningsvis övergående.

Luftskeppet uppfanns
officiellt av den tyska greven och generalen Ferdinand von Zeppelin, som i slutet av 1890-talet forskade kring möjligheten av styrbara ballongfartyg. Genombrottet kom i juli 1900 med skeppet LZ 1. 1909 startades bolaget Deutsche Luftschiffahrts-AG för turist- och inrikesflygningar med tiotusentals passagerare innan första världskriget bröt ut.
Storhetstiden inföll på 1920- och 30-talet med reguljärtrafik mellan USA, Sydamerika och Europa innan den så kallade Hindenburgkatastrofen 1937 gav luftskeppen dåligt rykte.
Detta plus utvecklingen av jetmotorerna efter andra världskriget gjorde att luftskeppen föll i glömska medan turistflyget genomgick en enorm utveckling i samband med charterresorna och upptäckten av nya oljekällor i Mellanöstern.

Nu, med larmrapporter om klimathotet och sinande oljeresurser, är tiden mogen för den renässans för luftskeppen som de så väl behöver.
Redan i dag pågår mindre forskningsprojekt och aktiviteter kring luftskepp runt om i världen. I södra Tyskland och i det schweiziska alplandskapet bedrivs turisttrafik med luftskepp. På Trinidad-Tobago använder polisen luftskepp som ett led i sin brottsbekämpning. I juli 2008 meddelade flygplanstillverkaren Boeing och kanadensiska Sky Hook att de planerar att tillsammans bilda företaget Boeing Sky Hook för att tillverka luftskeppet JHL-40 för att nå otillgängliga områden i urskogar och arktiska regioner.
På den kommersiella fronten lanserade det tyska företaget Zeppelin Luftschifftechnik i slutet av 1990-talet den lyckade satsningen Zeppelin NT som har fått fina rekommendationer av den tyska industrin.
Det finns med andra ord inga bra skäl att ignorera luftskeppen, trots att de må vara utopiska i dag.
Med statliga investeringar i form av ett bolag och ytterligare forskning för att fila bort skavankerna kan luftskeppen i stor skala ersätta flyget och erbjuda ett klimatvänligt alternativ för företag och resenärer.
Just därför bör luftskeppen ha stort utrymme i den rödgröna oppositionens infrastruktursatsningar, i synnerhet för Vänster- och Miljöpartiet som båda profilerar hårt på klimatfrågor. Det handlar bara om politisk vilja, inte om vad som bedöms politiskt "realistiskt"!



ROBERT ZACKRISSON

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag