"Reva fortsätter underminera Sverige som rättsstat"

Publicerad

Kontrollerade människor får inte vet varför de stoppats visar Arenagruppens nya kartläggning - Ett underbetyg för en modern rättsstat som Sverige, skriver bland andra Ardalan Shekarabi och Lisa Pelling.

Ett år har gått sedan debatten om Reva briserade i Sverige. Rikspolisstyrelsen beslutade dock redan 2007 att de inre utlänningskontrollerna skulle bli en arbetsuppgift som ingår i allt polisarbete. Som en konsekvens av det görs årligen tiotusentals inre utlännings-kontroller i Sverige. Människor blir stoppade på gatan, i tunnelbanan och längs vägarna och måste visa papper på att de har rätt att vistas i Sverige. Under 2013 (fram till november) genomfördes 27 404 kontroller. Enbart i Stockholm handlade det förra året om fler än 10 000 ID-kontroller som polisen klassificerar som inre utlänningskontroller.

I rapporteringen om Reva finns en del missuppfattningar om vad projektet egentligen handlar om. Reva, som står för ”rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete”, startades som ett projekt 2009 för att förbättra förutsättningarna för ett rättssäkert och effektivt myndighetsförfarande när personer utan uppehållstillstånd är tvungna att lämna landet. De inre utlänningskontrollerna fanns alltså långt innan Reva-projektet initierades, men mycket tyder på att Reva-projektet har bidragit till att antalet kontroller ökat kraftigt. 

I Arena Idés rapport, ”Skyldig tills motsatsen bevisats?” som presenteras i dag, framgår att projektet som skulle leda till rättssäkerhet och effektivitet snarare har lett till det motsatta.

Trots att Rikspolisstyrelsens har bestämt att alla polismyndigheter ska anta lokala föreskrifter för arbetet med inre utlänningskontroller är det bara 2 av 21 som svarar ja på frågan om sådana finns. En kraftig majoritet saknar alltså lokala föreskrifter.

Rapporten har också granskat hur de 21 polismyndigheterna dokumenterar sina inre utlänningskontroller. Granskningen visar att det finns stora skillnader mellan olika polismyndigheter. I två polismyndigheter dokumenterar man överhuvudtaget inte kontroller av svenska medborgare eller personer med uppehållstillstånd i Sverige. Fem polismyndigheter ger tvetydiga svar på frågan om de dokumenterar sina inre utlänningskontroller – i vissa fall rapporterar de, i andra fall inte.

Detta innebär att det finns människor som har blivit kontrollerade och inte kan få ut uppgifter om varför de har blivit stoppade. Den kränkning och den rättsosäkerhet som detta innebär för den enskilde är ett underbetyg för en modern rättsstat som Sverige.

I en debattartikel säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz (Dagens Arena, 130301) att jakten på effektivitet aldrig får gå ut över rättssäkerheten.

”I dag styrs polisen av en tydlig resultatkultur och pressen från justitieministern blir allt tyngre i takt med att valet närmar sig. Polisförbundet anser att jakten på siffror och statistik för att uppnå kvantitativa politiskt satta mål aldrig får styra val av arbetsmetod eller hur arbetet utförs. Rättssäkerheten måste alltid väga tyngre än kraven på effektivitet.”

Polisens arbete med inre utlänningskontroller är ett tydligt exempel på när rättsäkerheten har fått stå tillbaka för effektiviteten.

Vi är inte ute efter att sätta dit enskilda poliser. Däremot har polismyndigheterna kraftigt brustit i sina åligganden. Om inga åtgärder vidtas mot detta finns risken att vi får ett Sverige där stora delar av befolkningen upplever att de får sin rätt att vistas i sitt hemland ifrågasatt bara för att de har ett utseende som enskilda poliser uppfattar som icke-svenskt.

 

Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé

Boa Ruthström, chef, Arena Idé

Agnes Eklund, doktorand i juridik

Claes-Mikael Jonsson, chefsjurist, LO

Mattias Landgren, chefsjurist, Byggnads

Ardalan Shekarabi, riksdagsledamot S och doktorand i juridik

Peter Varga, jur. kand. Lewis & Partners Advokatbyrå

Ignacio Vita, jur. kand, Sju Advokater

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida