"Det vore katastrofalt om Sverige börjar sluta sig mot omvärlden. Kriget i Syrien kommer nämligen inte ta en paus", skriver Maria Ferm (MP). Foto: Christian Örnberg
"Det vore katastrofalt om Sverige börjar sluta sig mot omvärlden. Kriget i Syrien kommer nämligen inte ta en paus", skriver Maria Ferm (MP). Foto: Christian Örnberg

REPLIK: Ta strid för människovärdet

Publicerad

Det är när många människor tvingas på flykt som medmänsklighet behövs som mest. Men just när asylrätten behövs som bäst höjs röster för att vi ska göra mindre och rädda färre, skriver Maria Ferm i en replik till Bertil Torekull.

Inte sedan Andra Världskriget har så många människor varit på flykt i världen som nu. Människor flyr undan förföljelse, våldtäkter och kemiska vapen i Syrien. Det är när många människor tvingas på flykt som medmänsklighet behövs som mest.

Och tyvärr är det just när asylrätten behövs som bäst som röster höjs för att vi ska göra mindre och rädda färre. Idag skriver Bertil Torekull i Expressen om att Sverige tillfälligt bör stoppa invandringen.

Det vore katastrofalt om Sverige börjar sluta sig mot omvärlden. Kriget i Syrien kommer nämligen inte ta en paus. Visst hade det varit bättre för mottagandet om vi varit förberedda på att denna oerhörda humanitära katastrof skulle ske, men så fungerar inte krig. Terrorsekten IS kommer fortsätta sina härjningar och människor kommer vara tvungna att fly.

UNHCR:s flyktingkommissarie António Guterres konstaterar att "det blir inte bättre av att de länder som gör rätt börjar göra fel". Sverige och Tyskland tar ett stort ansvar för flyktingmottagandet. Vi ska inte delta i en kapplöpning mot botten med andra europeiska länder utan förmå fler att hjälpa till. EU:s medlemsstater måste förbättra sitt mottagande och göra mer för de som tvingats på flykt.

Istället för utspel om att göra migrationspolitiken mer restriktiv bör förslagen handla om hur etableringen av nyanlända i samhället kan förbättras. Alla Sveriges kommuner bör hjälpas åt med mottagandet så att etableringen påskyndas, tidigare insatser behövs så att nyanlända snabbare lär sig språket och påbörjar validering och utbildning. Bostadsbyggandet måste öka och civilsamhället ges en tydligare roll i etableringsprocessen.

Självfallet är det en utmaning för samhället att många behöver hjälp samtidigt, men långsiktigt gagnar öppenheten vårt land. De undersökningar som gjorts av hur det gått för de som kom till Sverige från Balkan på 1990-talet visar att det gått relativt bra, särskilt för de unga. För dem som var barn när de flydde läser fler vidare på universitet än inrikes födda, och i gruppen som är 30 år i dag är runt 80 procent i sysselsättning. Och bland de barn till Balkanflyktingar som fötts i Sverige finns inga märkbara skillnader alls.

Raoul Wallenberg lyckades rädda 100000 judar undan en säker död bland annat genom att dela ut svenska skyddspass under Andra Världskriget. Vi har all anledning att känna en enorm stolthet över det Raoul Wallenberg åstadkom.

Hur vi agerar nu kommer avgöra hur de som kommer efter oss ser på oss och på vår tid. Ska de tänka tillbaka på vår tid och se att vi var en del förtrycket eller att vi tog strid för människovärdet?

 

Maria Ferm

Migrationspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag