Regeringen stöder unken fackmentalitet

Regeringen får inte

svika sina väljare i det så kallade Vaxholmsmålet vid förhandlingarna i EG-domstolen den 9 januari. När lettiska byggarbetare för drygt ett år sedan stoppades på grund av fackets blockad försattes vi svenskar inför ett framtida vägval mellan öppenhet eller slutenhet. Dåvarande socialdemokratiska regering slöt upp bakom fackföreningens nationalistiska och protektionistiska linje. Efter maktskiftet är det självklart att bryta upp med denna linje och försvara öppenhet och fri rörlighet. Tyvärr har regeringen valt fel linje och stödjer den unkna fackföreningsmentaliteten som krossade människors drömmar och som för årtionden framöver riskerar försvaga svensk och europeisk ekonomi.

Vi kommer alltid

att ställa oss på det öppna samhällets och den fria rörlighetens sida. För såväl våra lettiska grannars möjligheter att arbeta som för svenskars rätt att konsumera och producera på en internationell marknad. Genom att låta andra arbeta i Sverige för löner som arbetsgivare och arbetstagare är överens om, bidrar vi till att öka konkurrensen och frigör därmed resurser som stärker den svenska ekonomin. Att avkräva utländska företag svenska kollektivavtal är urbota dumt. Svenskar som jobbar på svenska företag i Lettland ska självklart få ha svenska avtal, då måste det omvända också få gälla.

Att vissa svenska

fackförbund väljer att slåss för slutenhet är förvånande på flera sätt eftersom det inte finns något legitimt skäl för dem att ta konflikt. Arbetsgivaren och arbetstagarna har träffat ett avtal som båda är nöjda med. Att sedan en tredje part har synpunkter på det avtalet, är helt ointressant. De lettiska byggjobbarna var nöjda med sina arbetsvillkor och var glada över att få arbeta och tjäna bra med pengar. Facket bestämde sig i samarbete med den socialdemokratiska regeringen för att slå sönder deras tillvaro. En borgerlig regering måste nu bryta med denna linje och tydligt ta ställning för öppenhet och arbete.

Sverige får inte

bli ett land där vi sätter krokben för människor som vill komma hit och söka lycka. Vi blir bara rikare, såväl kulturellt som ekonomiskt, när fler människor från olika länder väljer att arbeta i vårt land. Därför är det viktigt att regeringen tydligt visar vilken väg vi ska gå. Den mörka och sorgliga vägen är den som leder till ett slutet samhälle, homogenitet, höga priser och dålig kvalité.

Rätt väg att gå

är istället den väg som ger fler jobb och ett rikare Sverige. Längs den vägen möter man öppenhet och tolerans. En borgerlig regering får inte välja bort denna möjlighet och ge sig ut på mörkervandring med fackförbund vars motiv och syften är dunkla.

Genom att regeringen

inte tar ställning för rätten att konkurrera och verka i Sverige duckar den för en av samtidens viktigaste debatter. Globaliseringen får inte förpassas till jurister i Bryssel utan måste diskuteras på hemmaplan under svenska villkor. Sverige har inte heller råd med slutenhet. Vi är beroende av öppna relationer och att få möjlighet att verka på andra länders marknader. Då kan vi inte sluta vår egen, det är en ohämmad egoism som kommer att stå oss dyrt. Ungdomsförbunden till den borgliga fyrpartiregering som styr Sverige vill att regeringen ska välkomna arbete av såväl inhemska som utländska arbetsgivare och arbetstagare.

Nu har vi en situation

med två Goliat mot en David. När EU utvidgades fördes en livlig debatt kring hur de nya medlemsländerna skulle urholka våra välfärdssystem. Det hände inte. Lika lite kommer utländsk arbetskraft skapa arbetslöshet i Sverige. Tvärtom, deras närvaro kommer att göra oss bättre och dessutom öka vår möjlighet att arbeta i andra länder. Efter den svenska hetsdebatt som har förts mot före detta kommunistländer står vi i moralisk skuld.

Om regeringen fullföljer

sin linje och stödjer facket i denna fråga kan de räkna med en omfattande svekdebatt. Vi som tror på öppenhet, människors lika rätt och fri företagsamhet kommer att göra våra röster hörda hela vägen. Fredrick Federley, CUF Niklas Wykman, MUF