"ILMAR REEPALU LÅTSAS vara ovetande om att en stor del av hoten och trakasserierna mot Malmös judar härrör från den muslimska gruppen", skriver Paulina Neuding. Foto: OLAHANSSON (lilla bilden)
"ILMAR REEPALU LÅTSAS vara ovetande om att en stor del av hoten och trakasserierna mot Malmös judar härrör från den muslimska gruppen", skriver Paulina Neuding. Foto: OLAHANSSON (lilla bilden)

Reepalu hycklar om judehatarna

Publicerad
Uppdaterad
Judarna bär själva ett ansvar för antisemitismen i Malmö. Det är kontentan av en intervju med kommunalrådet Ilmar Reepalu, S, i Skånska Dagbladet i går. "Vi accepterar varken sionism eller antisemitism", säger han och jämställer därmed rasism mot judar med idén om en judisk stat. Och låtsas dessutom vara ovetande om att en stor del av hoten och trakasserierna mot Malmös judar härrör från den muslimska gruppen.

Jag kommer aldrig att glömma mitt första möte med Malmös judiska församling. Jag var i Malmö för knappt ett år sedan för att skriva en artikel till amerikanska Weekly Standard om protesterna inför Davis cup-matchen mellan Sverige och Israel. Malmö stad hade bestämt att matchen skulle spelas inför tomma läktare som en protest mot Israels offensiv i Gaza, och Ilmar Reepalu hade gjort klart att om det vore upp till honom så skulle det helst inte bli någon match alls. I USA undrade många naturligtvis vad som höll på att hända i Sverige. Hur kom det sig plötsligt att en ledande svensk politiker som Ilmar Reepalu gjorde klart att israeliska idrottsmän inte var välkomna i hans stad?

Vi tog en taxi till församlingens lokaler, en judisk tjej från Malmö och jag. Hon hyschade mig när jag sade till taxichauffören vart vi skulle - det är en av alla dessa saker som Malmös judar numera undviker att göra, av säkerhetsskäl - och gav honom i stället en adress i närheten. Därifrån fick vi gå ett par kvarter innan vi svängde in på en folktom gata som var avspärrad av Säpobilar. På det följde en utfrågning av församlingens eget säkerhetsfolk innan vi släpptes ner i den källare där man hade ordnat en välkomstfest för de israeliska spelarna. För säkerhetens skull hade man inte gjort några anslag, utan ryktet om festen hade fått spridas bland medlemmarna i hemlighet. "Fest" förresten. Den där sammankomsten i källaren var ingen fest, utan en sammanbiten protesthandling i en tid av utsatthet.

Kriget i Gaza lämnade ett särskilt avtryck i Malmö. När judiska församlingen anordnade en manifestation för fred och "medlidande med alla civila offer" på Stortorget, möttes man av en våldsam motdemonstration. Först flög en glasflaska genom luften, och när sedan en slangbomb skickades rakt in i den judiska gruppen beslutade polisen att evakuera. Demonstranterna flydde, medan barn sprang efter dem med mobiltelefoner för att rapportera tillbaka in i motdemonstrationen vart "judarna" var på väg.
Det är den demonstrationen som Ilmar Reepalu talade om i Skånska Dagbladet i går, när han sade att den judiska gruppen i Malmö delvis har sig själv att skylla för antisemitismen. Judarna skulle ha tagit avstånd från kriget i Gaza, menar han. "I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler."
Detta är alltså den slutsats Malmös kommunalråd drar efter att en fredlig judisk demonstration jagats bort från Stortorget under rop om "Jävla judar" och "Hitler, Hitler, Hitler". Judarna bär själva ett ansvar för hur de uppfattas.
Skånska Dagbladet har i dagarna publicerat en artikelserie om hoten och våldet mot Malmös judar. Om Malmöbor som inte vågar gå i kippa eller bära davidsstjärna. Som flyttar för att fly trakasserierna och ofriheten. Och som berättar att hoten inte längre härrör främst från högerextremister, utan från invandrare från Mellanöstern. Det handlar om människor med rötterna i diktaturer där antisemitism är en accepterad del av det offentliga samtalet.

Därmed ställer den tilltagande
antisemitismen i Malmö en fråga på sin spets som inte bara är avgörande för Sverige, utan för en stor del av Europa: Hur slår vi vakt om liberala värderingar i mötet med en stor invandring från en ickeliberal, eller snarare antiliberal del av världen? Ilmar Reepalu har gett sitt svar på den frågan.

Paulina Neuding

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag