Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S). Foto: Sören Andersson/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S). Foto: Sören Andersson/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Rättvisa betyg är bästa chansen i livet

Publicerad

Rättvisa betyg är arbetarungens bästa chans i livet.

Att få olika betyg för samma arbete är oacceptabelt och jag kommer inte ge mig förrän vi når en likvärdig bedömning, skriver gymnasieminister Aida Hadzialic (S).

Sverige ska vara ett kunskapssamhälle. Ett land där vi alla gemensamt jobbar för att utveckla den svenska modellen och för att ge alla elever de bästa chanserna för att lyckas. Svensk skola ska vara jämlik, men den ska också hålla världsklass och betyg ska ges efter kunskaper. Som ansvarigt statsråd blir jag naturligtvis bestört när elever kan lämna in samma uppsats men får den värderad olika. Så ska och kan vi inte ha det om vi vill ha en jämlik kunskapsskola.

Sveriges alla lärare jobbar hårt för att elever ska få de bästa förutsättningarna för att lyckas. Till sin hjälp har de betygsskalor, bedömningsstöd, nationella prov, rektorer, sina kollegor och i grunden en lärarutbildning. För att vi ska få likvärdiga och rättssäkra bedömningar måste dessa delar samspela på ett bra sätt. Lärare måste känna att får det stöd de behöver i sitt arbete i de system vi bygger upp.

 

LÄS MER: Att elever får olika betyg är vardagsmat för oss lärare

 

I dag har vi tyvärr en situation där många upplever det nya betygssystemet som krångligt, svårtolkat och missvisande. Eleverna upplever dessutom ofta att de blir bestraffade för det de inte kan i stället för belönade för det som de kan. Regeringen har därför gett Statens skolverk i uppdrag att utvärdera den nya betygskalan och de nya kunskapskraven som började tillämpas hösten 2011 inom grund- och gymnasieskolan. Skolverket ska även vid behov komma med förslag på hur betygsskalan kan behöva förändras. Uppdraget redovisas i maj 2016.

Dessutom finns otydligheter i hur de nationella proven används och det kan se mycket olika ut från skola till skola, hur tungt betyget på de nationella proven väger och hur de används. Detta är något vi måste få rätsida på. För några veckor sedan tog vi på Utbildningsdepartementet emot provutredningens betänkande vilket nu ska remitteras. När den kommer tillbaka så kommer vi i regeringskansliet återkomma med förslag till hur de nationella proven kan bli mer likvärdiga, rättsäkra och effektiva. Jag för min del vill att ett ökat inslag av extern bedömning, digitalisering och avidentifiering ska vara viktiga komponenter i detta.

 

LÄS MER: Malena Ernman: Skolbarnen går sakta men säkert sönder

 

Jag brukar hävda att rättvisa betyg är arbetarungens bästa chans i livet. Att elevers ansträngningar ger resultat oavsett vem eleven är eller varifrån hen kommer och att elever får de betyg de förtjänar. Händelser som den i Sollentuna där en uppgift gavs tre olika omdömen är totalt oacceptabelt och visar att det finns problem i systemet. Dessa problem bör och ska hanteras och jag kommer inte att ge mig förrän vi når en likvärdig och rättsäker bedömning. Detta är inte lätt att åstadkomma, men om vi kan hitta metoder och verktyg för lärarna så kan vi komma betydligt närmare.

Lärare är hjältar som måste ha tillgång till ett system som stöder dem i arbetet med att ge likvärdiga och rättsäkra betyg. På så sätt kan vi skapa en riktig kunskapsskola som bygger på faktiska kunskaper – inte ihåliga eller felaktiga betyg.

 

Aida Hadzialic

Gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag