De överdrivna reaktionerna på de danska studenter som tillagat och ätit upp en skjuten vildkatt är ett tydligt exempel på människors dubbelmoral. Dessa reaktioner är ännu mer ologiska än reaktionerna på Eskil Erlandssons debattinlägg, med tanke på att katten redan var död och alltså inte kunde lida av vad studenterna gjorde med den. Tanken med tilltaget var att uppmärksamma den omoraliska djurhållningen och personligen tycker jag det var en ganska snillrik idé. Rent moraliskt finns det ingen skillnad mellan att plåga och döda en katt och att plåga och döda en kyckling, gris eller ko. Det skriver i dag djurrättsaktivisten Ludvig Lindström.
Människors vrede har den senaste tiden väckts till liv när frågor kring tidelag (sex med djur) och kattätande varit på tapeten i media. Även om vreden och kritiken mot detta har varit befogad går den inte riktigt att ta på allvar när den kommer från personer som på samma gång, genom sitt köttätande, bidrar till att plåga djur. Det är som att kritisera barnaga samtidigt som man själv ger pengar till en terrororganisation som torterar människor.
I en debatt om ett aktuellt förslag att förbjuda tidelag framhöll jordbruksminister Eskil Erlandsson det svåra med att dra en gräns för vad som är tidelag. För att illustrera detta tog han tog upp några enligt honom svårbedömda gränsfall, till exempel när en människa kärleksfullt smeker en tiks spenar och att smeta in sitt kön med något som ens hund gillar och sedan låta hunden slicka.
Jag tror inte att Eskil Erlandsson ligger och fantiserar om hundar som slickar av hans insmetatade könsorgan som en del verkar insinuera. Det är hutlösa insinuationer. Nog måste väl en debattör få peka på och beskriva obehagliga fenomen i samhället utan att själv automatiskt förknippas med dem? Vad värre är: en debattkultur, där det anses viktigare hur smakligt ett argument är än huruvida det håller, riskerar att bakbinda många viktiga framtida röster i andra viktiga frågor. Det är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten och tankefriheten.
Personligen tycker jag att det enklaste och bästa vore att förbjuda tidelag helt och hållet. Visst, det kan finnas djur som inte lider av att utnyttjas sexuellt, men de är förmodligen många gånger färre än de djur som far illa utav detta. Sexuellt umgänge med djur betraktas generellt som något skamligt, och det är därför något som sker i det fördolda. De fall man känner till är de som lett till fysiska skador, och som sedan anmälts. Mörkertalet är förmodligen stort, vilket antyds av det omfattande djurpornografiska materialet på Internet. Ett förbud mot tidelag skulle stärka skyddet för djuren och underlätta rättsväsendets möjligheter att ingripa. Det skulle också sända en tydlig signal till förövarna att samhället inte godtar den här typen av handlingar; att djur inte är sexuella objekt.
De som mot förmodan skulle må dåligt av att inte få sätta på ett djur får väl hämta inspiration från oss som tycker det är gott att äta kött, men inte vill bidra till att plåga djur: fake it! Liksom det finns fantastiska vegetariska stekar så finns det uppblåsbara får och grisar.
Varför vill då så många människor ha ett förbud mot djursex, men inte förbud mot att äta upp djur? Förhoppningsvis för att i möjligaste mån förhindra de fall då djur lider. Men varför då inte resonera likadant om djurhållning och slakt för animalieproduktion? Varje år förekommer många fall av djurmisshandel och vanvård i våra djurfabriker. Om all djurhållning och all slakt skulle förbjudas, skulle långt färre djur lida. Så tänker man när man vill förbjuda tidelag: endast genom att förbjuda alla handlingar som kan leda till att djuren lider, minimerar man djurens lidande. Kött är naturligtvis gott, medan tidelag är "äckligt". Men om någon tycker att sex med djur är skönt, är inte det samma typ av argument som att kött är gott?
En köttätare äter under sitt liv flera tusen individer. Individer som i många fall levt under miserabla förhållanden och dödats på ett brutalt sätt. En sådan köttätare begår inget brott mot djur enligt dagens lagstiftning, trots att hon eller han, genom sin livsstil, skapar större lidande än en människa som aldrig äter något från djur, men som en enda gång i sitt liv utför tidelag utan våldsinslag. Varför förbjuda det senare men inte det förra? Båda är exempel på utnyttjande av djur för njutnings skull. Köttkonsumtion är nämligen inte längre nödvändigt för vår överlevnad. Den hotar tvärtom vår existens genom de enorma mängder skadliga växthusgaser som produktionen medför.
De överdrivna reaktionerna på de danska studenter som tillagat och ätit upp en skjuten vildkatt är ett annat exempel på människors dubbelmoral. Dessa reaktioner är ännu mer ologiska än reaktionerna på Eskil Erlandssons debattinlägg, med tanke på att katten redan var död och alltså inte kunde lida av vad studenterna gjorde med den. Tanken med tilltaget var att uppmärksamma och få igång en debatt kring den omoraliska djurhållningen och personligen tycker jag det var en ganska snillrik idé.
Som likätare kom jag dock aldrig på tanken att sätta tänderna i en katt. Anledningen till det är förstås de normer som råder i väst och det faktum att flera av oss har katter som husdjur. Men rent moraliskt finns det ingen skillnad mellan att plåga och döda en katt och att plåga och döda en kyckling, gris eller ko. Alla är de kännande, levande individer precis som vi människor, och samma hänsynstagande till vårt lidande bör även tas tillderas.
LUDVIG LINDSTRÖM
Ludvig Lindström är vegan, djurrättsaktivist och ordförande för Charity International. Han skulle inte under några omständigheter äta djur, men var han tvungen skulle han allra minst vilja äta en broilerkyckling, eftersom de far mest illa i köttindustrin.
