Pierre Schori. Foto: Tina Mangnergård / Tt / TT NYHETSBYRÅNPierre Schori. Foto: Tina Mangnergård / Tt / TT NYHETSBYRÅN
Pierre Schori. Foto: Tina Mangnergård / Tt / TT NYHETSBYRÅN
Maj Britt Theorin. Foto: Torbjörn AnderssonMaj Britt Theorin. Foto: Torbjörn Andersson
Maj Britt Theorin. Foto: Torbjörn Andersson
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Virginia Mayo / AP TT / NTB SCANPIXNatos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Virginia Mayo / AP TT / NTB SCANPIX
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.  Foto: Virginia Mayo / AP TT / NTB SCANPIX

Prata hellre med Ryssland än gå med i Nato

Publicerad

I stället för att gå med i Nato borde Sverige återta dialogen med Ryssland. Mellanfolkliga vänortsavtal är bättre än militära värdlandsavtal, skriver Pierre Schori och Maj Britt Theorin.

Tvärt om vad försvarsminister Peter Hultqvist (S) hävdade i Aftonbladet (11/4) har den svenska positionen till Nato inte varit tydlig under ett antal år. I olika avtal, övningar och konflikter, som i Afghanistan och Libyen, har Sverige knutits allt närmre Nato.

Men allvarligast är värdlandsavtalet som skapar möjligheter för vapen och trupp från Nato på svenskt territorium.

Peter Hultqvist säger att kärnvapen inte får placeras på svenskt territorium, men någon lag som förbjuder detta har inte Sverige, i motsats till Nya Zeeland och Finland.

Vi förutsätter att Peter Hultqvist medverkar till att regeringen snabbt lägger fram en sådan förbudslag. Det skulle skingra mångas farhågor.

Inte heller bemöter Peter Hultqvist i sak de artiklar i värdlandsavtalet som riksdagen skall godkänna där kärnvapen och Natobaser finns med. I olika paragrafer i avtalet stadgas att värdlandet skall kunna upplåta "baseringsområden" och "flygplan samt hamnar, handelsfartyg och militära stödfartyg" till stöd för Natoledda militära aktiviteter.

I paragraf 3.3 berörs kärnvapen i samband med Natos strategi och politik. Detta avtal som under sekretess senare skall preciseras i detalj.


LÄS MER: Vi behöver fördjupa vår relation med Nato

 

Försvarsministern talar om felinformation, det förekommer väl, men viktigare är vad socialdemokrater och fredsrörelsen ifrågasätter i värdlandsavtalet, motståndet är massivt i hela landet.

I helgen beslutade partidistriktet i Göteborg mot sin styrelse att värdlandsavtalet bör bordläggas ett år tills en seriös debatt fått föras om konsekvenserna. Ett liknande beslut har fattats av Skånes partidristrikt. Den kommande helgen är det partidistriktet i Stockholm som ställer en serie krav om vad regeringen måste föra in i propositionen; om bl a kärnvapen, Nato-baser på svensk mark och den militära "solidaritetsförklaringen". Fredsrörelsen har också ställt samma krav.
Utan dessa krav kan en hågad borgerlig regering använda värdlandsavtalet som de vill, vilket är en uppenbar risk med tanke på hur de i riksdagen röstade bort den allmänna värnplikten med 153 röster mot 150.

Alla borgerliga partier är dessutom för Natomedlemskap och den förra försvarsministern Karin Enström var ärlig då hon i juni 2014 fick frågan om värdlandsavtalet innebar att Natos vapen och bomber skulle kunna komma att förvaras på svensk mark: "Naturligt nog kan det bli så, både vid övningar och vid för beredelser för gemensamma insatser."


LÄS MER: Nej tack till Nato-smyganslutning


Finland har i motsatts till Sverige tydligt markerat ett nej till en militär "solidaritetsförklaring". Den finske presidenten som är ansvarig för landets säkerhetspolitik uttryckte sig så här:

"Då och då får vi höra tankar som skisserar upp något slags delansvar för Finland när det gäller försvaret av Baltikum. Jag har dock varit tvungen att vara ganska precis i denna fråga. Av den enkla anledningen att Finland inte befinner sig i en sådan ställning där det kan ge andra sådana militära säkerhetsgarantier som det inte ens själv har. Vi är inte heller en stormakt som har "ammunition" till övers att dela ut."

Också på detta område borde vi lära oss av Finland.  

Det svenska försvarets uppgift måste vara att försvara Sverige – inte att upplåta Gotland till baser för Nato att försvara Baltikum.
Samarbetet med Finland betonas nu för att undvika kriser och konflikter. Det är bra. Att undanröja kriser och konflikter är viktigare än att utkämpa dem.

En lärdom vore att göra som Finland gör dvs återta den dialog med Ryssland på alla nivåer från regering, riksdag, myndigheter och institutioner och folkrörelser vi tidigare hade. Mellanfolkliga vänortsavtal är bättre än militära värdlandsavtal.

 

Maj Britt Theorin

Före detta nedrustningsambassadör och riksdagsledamot

Pierre Schori

Initiativtagare med Stina Oscarson till Natoutredningen

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag