Polisen snackade ihop sig efter vår sons död

Publicerad
Uppdaterad
Med stöd av rikspolischefen Bengt Svenson la poliserna upp strategin inför rättegången om dödsskotten mot vår son. Kårandan måste brytas, skriver Christer Murne.
Fallet med 24-årige Johan Liljeqvist, som avled i fjol efter ett polisingripande i Göteborg, har väckt stor uppmärksamhet den senaste tiden. Sveriges Radio har avslöjat att polisen strök delar av den rättsmedicinska undersökningen som visar att han dog av polisens brutala behandling.
Jag förstår vad Johans familj går igenom just nu. I min familj har vi nämligen upplevt samma sak.
I mars 2005 ringde vi polisen efter att vår son Daniel blivit psykotisk. Vi ville att han skulle få hjälp. Men trots att poliserna stod skyddade bakom en grind drog de i stället sina vapen, riktade dem mot vår son och sköt honom när han klev ner för trappan. Vår son dog i våra armar.
Precis som i fallet Johan visade sig polisen efteråt vara mer intresserad av att skydda sig själva än att ta reda på sanningen. Redan tio minuter efter dödsskottet hade polisens försvarsmekanismer aktiverats. Det vakthavande befälet, som inte hade någon information om händelsen, sa då att det till "99 procent är en nödvärnsskjutning". Vid samma samtal inskärpte länspolismästaren Bengt Svenson att "det får inte falla en skugga på oss nu, va."
Polisen som sköt ihjäl vår son åtalades senare för grovt vållande till annans död. I domen fick han hård kritik. Rätten menade att Daniel inte utgjort något direkt hot varken mot polismännen eller oss föräldrar. Trots det friades han, anledningen var att det funnits ett ansvarigt befäl på platsen.

För att ändå få upprättelse har vi stämt staten, det är vi skyldiga Daniel. Skadeståndsprocessen avslutades för någon vecka sedan och dom faller i december. Efter vad som framkommit under de förhandlingarna är vi knappast förvånade över att ingen fälldes för dödsskjutningen av vår son.
För det första höll man efter händelsen inte isär de fyra poliser som var inblandade vid skjutningen. De träffades i stället tillsammans med sina chefer och kunde fritt diskutera innan förhören med internutredningen.
Även inför förhandlingarna i brottsmålet snackade de ihop sig. Innan förhandlingarna i såväl tingsrätt som hovrätt samlades poliserna hos den advokat som försvarade polisen som sköt. "Vi var där för att höra vad dom andra sa", berättade en polis som vittnade i skadeståndsprocessen.
Mycket olämpliga möten kan tyckas, speciellt som tre av poliserna var kallade som vittnen i brottsmålet. Det tyckte dock inte länspolismästare Bengt Svenson som sanktionerade mötena.
Ränkspelet slutade inte där. Inför den avslutande förhandlingen i den nyligen avslutade skadeståndsprocessen kallade vi en polisman som sakkunnigt vittne. Strax innan rättegången hoppade han dock av. Till vår advokat förklarade han att han fått besök av en chef som hade gjort klart att han skulle tänka sig för innan han ställde upp som vittne.

Fallet Johan Liljeqvist visar att sådana här försök av polisen att skydda sin egen rygg inte är någon enskild händelse. I stället tycks det vara ett led i en kultur. Frågan är hur vi ska få stopp för det.
Först och främst anser jag att internutredningen och riksenheten för polismål bör göras om till oberoende instanser. Poliser som utreder poliser är ingen bra modell. Därigenom tror jag att vi skulle kunna förbättra rättssäkerheten.
Domstolarna har också ett stort ansvar. Poliser kan endast tro sig stå över samhällets regler så länge som de inte får någon dom emot sig.

Men framför allt har alla vanliga poliser en avgörande roll i utvecklingen. För de flesta av dem gör naturligtvis ett bra jobb. De måste dock våga säga i från mot den lilla klick som skämmer ut dem.
Därför uppmanar jag alla poliser med hjärta: Tala om vad som är rätt och fel. Kåranda ska vara något positivt, inte något inbyggt försvarssystem för oegentligheter, lögner och olämpliga poliser.
Tyvärr undrar jag om modiga poliser som vågar gå emot kårandan verkligen har stöd från högsta ort. Bengt Svenson, som var länspolismästare när vår son sköts ihjäl, blev i fjol ny rikspolischef.
Undrar om han nämnde Daniels död i sitt cv när han sökte jobbet.

CHRISTER MURNE

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag