Sommaren står för dörren och hundratusentals familjer planerar vad de ska göra under ledigheten. Efter en lång och kall vinter drömmer vi om sol och värme. Men för många lär det bli en semester på kredit. För trots att svensken i genomsnitt spenderar 14 000 kronor på sommarresan är det bara 4 av 10 som regelbundet sparar till semestern, visar helt nya siffror från Demoskop.
Sverige är ett av världens rikaste länder. Trots det måste vi belåna oss för att kunna njuta av sommaren. Demoskops undersökning speglar ett samhälle där stora grupper saknar marginaler i vardagen och står utan den trygghet som egna besparingar ger. Sommaren är heller inte unik. De som har ont om egna resurser inför sommaren förlitar sig på dyra avbetalningslösningar även resten av året: vid födelsedagar, till jul och när tvättmaskinen går i sönder.
Enligt en undersökning som Timbro lät Demoskop göra i maj i år lever många i Sverige med små marginaler. Hela 18 procent svarade att de inte kunde få fram 14 000 kronor på en vecka. Av de 82 procent som sade sig klara utgiften var 12 procent tvungna att låna ihop pengarna.
Uppfattningen om Sverige som ett rikt land är sann utifrån ett snävt statsfinansiellt perspektiv. Höga skatter och god fart i ekonomin ger politikerna stora resurser att jobba med. Men som statistiken visar är vanliga medborgare långt ifrån förmögna. Trots både jobb och familj lever många från lön till lön.
Detta kan inte ha varit tanken när vi började fördela om pengar från medborgare till det offentliga. När vi i mitten av 1900-talet började bygga upp välfärdsstaten var syftet att skapa breda trygghetssystem som omfattar alla medborgare. Med tiden har detta också påverkat hur vi ser på begrepp som trygghet och säkerhet. Trygghet är numera synonymt med statliga försäkringssystem.
Men det går inte att mäta välfärden i ett samhälle genom storleken på de statliga transfereringarna. Trygghet i vardagen för vanliga människor handlar om en känsla av att ha kontroll över det egna livet. Här spelar egna pengar en viktig roll.
Socialdemokraterna förstod tidigt detta. I början av 1990-talet pratade en ny generation socialdemokrater om egenmakt och varnade för att vanmakten skulle sprida sig i samhället om staten växte sig alltför stark. Helle Klein, Håkan A Bengtsson och Widar Andersson betonade i en gemensam bok 1992 betydelsen av en ökad individualism i samhället och konstaterade att frigörelse förutsätter motstånd mot allt som kan hota den enskildes självständiga beslut. Karl-Petter Thorvaldsson, tilltänkt LO-bas efter Wanja Lundby-Wedin, förklarade att en knaper vardagsekonomi leder till ökad vanmakt för enskilda medborgare.
Också i borgerligheten förstod man att välfärdsstaten växte på bekostnad av den enskilde medborgarens möjligheter att skapa trygghet åt sig och sin familj. Staffan Burenstam Linder, riksdagsledamot för Moderaterna under 1970- och 80-talen, var kritisk till Sveriges höga skatter som han menade gjorde det svårt för vanliga löntagare att leva på sina inkomster och urholkade den individuella viljan att spara för framtiden.
I dag är det få politiker i Sverige som ser sambandet mellan en rik stat och panka medborgare. De insikter som fanns inom både socialdemokratin och borgerligheten för 20-30 år sedan har i dag fallit i glömska.
Men kanske kan idéerna om egenmakt få en renässans. Världen håller på att förändras och en ny generation svenskar både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen trygghet.
Välfärd behöver inte betyda transfereringar via skattsedeln. Det är inte självklart att människor som blir av med jobbet eller drabbas av sjukdom ska behöva gå till arbetsförmedlingen eller försäkringskassan med mössan i handen det första de gör. Genom att främja ett ökat eget sparande kan flera hantera plötsliga inkomstbortfall eller oväntat höga räkningar.
En rejäl höjning av grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare skulle skapa utrymme för ett ökat buffertsparande. Det vinner alla på. Medborgare med egna besparingar står inte i motsats till välfärd och solidaritet, tvärtom. Medborgare som på egen hand kan betala för semestern och som är rustade för livets motgångar lägger grunden för ett starkare samhälle.
Philip Lerulf och Erik Laakso är aktuella med Timbro-rapporten ”Medborgarna på marginalen”.
