Att tvinga bilisterna att köra långsammare än vad de faktiska vägförhållandena medger är direkt kontraproduktivt för trafiksäkerheten, skriver Peter Wallenberg Jr, ordförande för KAK.
Expressen har i juni haft en debatt om hastigheten på motorvägar. Den moderate riksdagsledamoten Carl-Oskar Bohlin skrev att hastighet inte är den enda boven, Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall att höjda hastigheter ökar klimatutsläpp och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd att Sverige är världsbäst på trafiksäkerhet.
Kungliga Automobil Klubben, KAK, var länge ensamma om att engagera sig för att Sverige skulle få en högsta tillåten motorvägshastighet som skulle överensstämma bättre med den i omvärlden.
Våra argument var att vägarna har blivit allt bättre, våra bilar byggs för högre hastigheter och att tvinga bilisterna att köra långsammare än vad de faktiska vägförhållandena medger är direkt kontraproduktivt för trafiksäkerheten.
En hastighetsbegränsning som bilisten uppfattar som rimlig på motorvägen ger också respekt för de som gäller på de farliga vägarna eller de ställen där rätt hastighet verkligen är viktig. När det var närmast tabu att tala om högre hastighetsgränser föreslog därför KAK att hastighetsgränsen på de säkraste motorvägarna skulle höjas till 130 kilometer i timmen.
Carl-Oskar Bohlin skriver om att en trafiksäkerhetsundersökning av EuroRAP visar att de säkraste vägarna i Europa är motorvägarna och att en majoritet av alla dödsolyckor sker på mindre vägar som endast utgör 10 procent av det totala vägnätet. Detta visar att trafiksäkerhetsarbetet bör fokuseras på de sämsta vägarna.
Claes Tingvall bekräftar att hastigheten på motorvägar inte är en trafiksäkerhetsfråga, men menar att högre hastighetsgränser på motorväg däremot skulle ge ökade koldioxidutsläpp. Det Tingvall inte skriver är att våra bilar blir allt bränslesnålare och därmed minskar utsläppen. Att flytta trafik från vägar med mer ojämnt trafikflöde till motorvägar kan också leda till sänkt bränsleförbrukning. Samtidigt är detta en avvägning som i sådana fall Trafikverket borde göra även när det planeras för snabbare tåg.
Catharina Elmsäter-Svärd pekar på hur vi kan göra trafiken ännu säkrare genom bättre efterlevnad av regler och lägre medelhastighet. Vi håller med henne om att det är viktigt att hastighetsgränserna efterlevs.
Däremot kan vi inte hålla med om att det är viktigt att generellt sänka medelhastigheterna. Tvärtom visar ju våra svenska erfarenheter att differentiering av hastighetsgränserna, lägre på farliga vägar och högre på de minst farliga vägarna, ger en ökad trafiksäkerhet. Att sänka medelhastigheten på motorväg kan i värsta fall leda till att trafiken väljer kortare och farligare vägar.
I dag har Sverige fått 120 kilometer som högsta hastighetsgräns på de säkraste motorvägarna. Det är bra och ännu bättre är att vi samtidigt ser att det totala antalet trafikdöda på vägarna har sjunkit.
Hastighetsgränsen på motorväg kan nämligen inte ses isolerat. Farorna i trafiken finns på andra platser än på de säkraste motorvägarna. Motorvägar måste vara det mest attraktiva valet även om körsträckan kanske blir längre. Högsta tillåtna hastighet är en viktig del i motorvägarnas konkurrenskraft gentemot kortare och osäkrare vägar.
Fler, bättre och säkrare motorvägar tillsammans med fysiskt närvarande poliser, som förutom att ägna sig åt hastighetsbevakning även kan stoppa kriminella och drogpåverkade förare, är enligt KAK den bästa vägen för ökad trafiksäkerhet på de svenska vägarna.
Peter Wallenberg Jr
Anders Ydstedt
