Trots kris och lågkonjunktur är det strålande tider i plastikkirurgibranschen. En av orsakerna är att allt fler män nu accepterar plastikkirurgi som ett sätt att förbättra utseendet.
Människan har i alla tider och kulturer brytt sig om sitt utseende, det är till stor del en medfödd egenskap. Även om vissa skönhetsideal varierar mellan kulturer är de till största delen likartade världen över.
Orsaken till vårt intresse för utseende är kopplad till den mänskliga artens fortbestånd, där attraktionskraften mellan mannen och kvinnan är fundamental. Mycket av det som vi uppfattar som attraktivt kan faktiskt härledas till biologisk kvalitet på vår avkomma. Skönhetsidealen bidrar alltså enligt Darwins principer till fortplantningen och avkommans biologiska kvalitet. Även i djurriket finns många exempel på arter där utseendet har stor betydelse vid valet av partner.
Historiskt sett har kvinnan varit mer fokuserad på sitt utseende än mannen. Kvinnor har i alla tider exploaterat och försökt manipulera sitt utseende för att exponera sin skönhet, hälsa och fertilitet och på så sätt attrahera den bäste familjeförsörjaren.

Mannens attraktionskraft har däremot varit mer kopplad till försörjning. Att skylta med välstånd har varit ett klassiskt sätt bland män att försöka attrahera kvinnor. I vårt moderna samhälle bidrar dock kvinnan allt mer till familjeekonomin. Det är troligen en bidragande orsak till att männen i dag lägger mer fokus på sitt utseende. Jämställdheten har lett till att mannens utseende har fått större betydelse för att finna en livspartner. Ett tecken på detta är det ökande antal män som låter plastikoperera sig.
I västvärlden har de flesta i dag förståelse för att kvinnor som helt saknar byst vill genomgå bröstimplantatskirurgi. Det är en kvinnas rätt att få känna sig kvinnlig.

Många studier visar att detta tidigare så omdebatterade ingrepp ger påtagliga förbättringar i kvinnans livskvalitet. I en studie som vi själva gjort på 144 kvinnor med en medelålder på 39 år, där alla hade genomgått bröstimplantatsoperation minst fem år tidigare , rapporterade nära 80 procent att hela deras livssituation hade förbättrats efter ingreppet. Andra livskvalitetsparametrar, exempelvis självkänslan, attraktionskraften gentemot en partner, lättheten att välja kläder och känslan av femininitet hade förbättrats mellan 78 och 97 procent. För dessa kvinnor handlar det inte om fåfänga utan om livskvalitet.

Men varför handlar debatten främst om kvinnlig skönhet? Varför hör vi så sällan om mäns skönhetskomplex?
Många män lider av manliga bröst, oproportionerligt små vader, eller så kallat locker room syndrome vilket innebär att man tycker att det är jobbigt att jämföra sig med andra män i omklädningsrummet. Men när penisförstoring uppmärksammas fnissar många.
Trots uppsvinget för etstetisk kirurgi för män bemöts de som vill åtgärda sina komplex ännu inte med samma acceptans som kvinnorna.
Männen har länge förpassats till gymmet eller löpspåret för att öka sin utseendemässiga attraktionskraft.

Ett exempel på hur omogen debatten om manlighet och mäns fåfänga fortfarande ter sig är mansmagasinen som inte vågar uppmärksamma problematiken. I stället hävdar redaktörerna att de inte vill bidra till att deras läsare får dåligt självförtroende och komplex. Men det handlar inte om att skapa komplex, utan om att hjälpa det stora mörkertal som störs av sitt utseende och som vill känna sig mer manliga.
Plastikkirurgiska ingrepp skapar inte komplex utan hjälper snarare människor att bli av med dem och ger dem därmed en bättre livskvalitet.
På samma sätt som kvinnor hjälps till ett bättre liv genom att känna sig kvinnligare erbjuds nu möjligheten för män att förbättra sin livskvalitet. En frihet att välja, både för kvinnor och för män. En ren jämställdhetsfråga med andra ord.

PER HEDÉN
Per Hedén är plastikkirurg och grundare av Akademikliniken. Kliniken arrangerar i mitten av juni kongressen Beauty through Science då några av världens ledande plastikkirurger kommer till Stockholm.

FÖRTYDLIGANDE: Personerna på bilden har inget samband med debattartikeln.