Christopher Kullenberg. Foto: PrivatChristopher Kullenberg. Foto: Privat

Christopher Kullenberg.

 Foto: Privat
Låt övervakningsfrågor ta tid – annars kan vi bittert få ångra oss i framtiden, skriver Christopher Kullenberg. Foto: Leif R Jansson/TTLåt övervakningsfrågor ta tid – annars kan vi bittert få ångra oss i framtiden, skriver Christopher Kullenberg. Foto: Leif R Jansson/TT

Låt övervakningsfrågor ta tid – annars kan vi bittert få ångra oss i framtiden, skriver Christopher Kullenberg.

 Foto: Leif R Jansson/TT

Övervakningsfrågor måste få ta sin tid

Publicerad

För varje steg mot en upptrappning av övervakningen tar vi samtidigt ett steg mot ökade risker för att övervakningen missbrukas.

Låt därför dessa frågor ta den tid som de behöver, snarare än att vi inför något som vi sedan bittert kommer att ångra i framtiden, skriver Christopher Kullenberg.

I de omedelbara efterdyningarna av ett terrordåd hinner röken knappt skingra sig förrän frågan om hur man misslyckats med att stoppa terroristerna dyker upp i den politiska debatten. Vilka misstag begicks och vilka resurser saknades? Vilka pusselbitar fattades för att vi skulle ha kunnat skydda det öppna samhället?

Trots att det bara har gått några dagar sedan dåden inträffade prioriteras snabba beslut och handlingskraft, allt medan de fruktansvärda bilderna fortfarande sänds ut i alla kanaler. Ofta består förslagen av utökade befogenheter för polis och underrättelseverksamhet att skärpa säkerheten och utvidga befogenheterna för övervakning.

Stefan Löfven meddelade under torsdagen att Sverige har varit ett naivt land gällande terrorism och blev sedan väldigt konkret. Vi behöver striktare kontroll av pass, fler övervakningskameror och så behöver vi göra det möjligt för polisen att hacka sig in i datorer och smarttelefoner för att effektivare kunna avlyssna dem, menade Löfven.

Graden av konkretion ger uttalandet ett sken inte bara av handlingskraft, utan också av att vara genomtänkt och rationellt. Men det finns en mycket stor anledning att motstå precis denna lockelse till handling, här och nu.

 

Det första argumentet är historiskt. Omedelbart efter den elfte september 2001 införde man tillfälligt Patriot Act i USA för att så snabbt som möjligt tillhandahålla verktygen som man ansåg behövdes för att bekämpa terroristerna. Mot bakgrund av de obegripliga dåden fanns det knappt någon övre gräns för hur bred övervakning man tillät, något som vi har fått en inblick i inte minst via de uppgifter som läckts av Edward Snowden.

I EU införde vi datalagringsdirektivet i anslutning till bombningarna i Madrid 2004, vilket gjorde det möjligt att lagra uppgifter om alla medborgares telefonsamtal och internettrafik, utan att göra skillnad på skyldig eller oskyldig. I USA lever man fortfarande under dessa lagar, som verkar befinna sig i en permanent förlängning. I EU annullerade vi tack och lov datalagringsdirektivet förra året eftersom den formen av massövervakning ansågs strida mot de grundläggande rättigheterna. Det visade sig i efterhand att det var en dålig idé att införa övervakning i skuggan av att 191 människor mist livet.

Det skulle ta nästan tio år att reparera misstaget på EU-nivå, med undantag för Sverige. Här låter vi det ändå vara kvar, trots att det ogiltigförklarats i Bryssel.

 

Det andra argumentet är att vi inte har en aning om huruvida förslagen skulle varit effektiva i terrorbekämpningen innan vi vet vad som faktiskt har hänt. De preliminära uppgifterna om dådet i Paris visar till exempel att terroristerna har skickat helt vanliga SMS till varandra och använt kreditkort för att betala hotellrum. Det finns väldigt få indikationer på att avancerade teknologier har använts som skulle kräva exceptionella befogenheter att dechiffrera.

När det uppdagades att den tyska polisen i hemlighet hade använt sig av så kallade trojanska hästar, spionmjukvara som i hemlighet installeras på en dator för att övervaka all kommunikation, ledde detta till en häftig debatt om polisens metoder. När det blev offentligt att europeiska företag hade sålt liknande mjukvaror till diktaturerna i Egypten och Syrien blev det skandal.

För varje steg mot en upptrappning av övervakningen tar vi samtidigt ett steg mot ökade risker för att övervakningen missbrukas eller börjar användas av de som vi vill motverka. Låt därför dessa frågor ta den tid som de behöver, snarare än att vi inför något som vi sedan bittert kommer att ångra i framtiden.

 

Christopher Kullenberg

Forskare vid Göteborgs universitet och nätaktivist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu