Maria Wetterstrand angriper smygreklamen i bloggvärlden. Foto: NILS PETTER NILSSON
Maria Wetterstrand angriper smygreklamen i bloggvärlden. Foto: NILS PETTER NILSSON

Oroande smygreklam på modebloggarna

Publicerad
Uppdaterad
Bloggare, som får betalt för att lansera varor utan att det framgår för läsaren, bryter sannolikt mot marknadsföringslagen. Vi har rätt att veta när vi utsätts för reklam. Det hävdar Maria Wetterstrand, språkrör för miljöpartiet. Marknadsförarna har hittat nya språkrör i bloggvärlden, en gråzon som borde oroa, skriver Wetterstrand i dag.
Den som går in på en av de uppmärksammade modebloggarna kan läsa blogginlägg som rekommenderar vissa varor - utan att veta om bloggaren i fråga har fått betalt för att skriva om produkten. På konsumentverket har man nyligen börjat titta på hur varor marknadsförs via bloggar där det inte framgår att den som skriver bloggen får betalt för att lansera vissa varor. Mattias Grundström, som är byrådirektör, menar att det kan bryta mot marknadsföringslagen. Det låter sannolikt. En grundläggande rättighet vi har är att få reda på när vi utsätts för reklam.

Vi har inte längre
ett samhälle där information når oss via ett fåtal tidningar, tre radiokanaler och två tv-kanaler. I dag flödar som bekant informationen fritt. Den fria informationen är i sig något oerhört positivt - många människor kan göra sina röster hörda - samtidigt som det skapar helt nya möjligheter för företag att manipulera konsumenter. När folk köper och säljer saker så bestämmer de också vad som ska produceras och därmed indirekt exempelvis vilka resurser som ska tas i anspråk, vilka transporter som ska utföras och vilka andra varor som inte ska produceras. Hur marknaden fungerar är alltså en fråga som påverkar många andra frågor; miljöfrågor, konsumentfrågor och demokratifrågor. En fungerande marknad förutsätter tydlig information - marknadens viktigaste förutsättning. En marknad är inte en marknad om man inte vet vad man köper, vilket därför ställer stora krav på reklamen. Det är därför vi har en marknadsföringslag, och det ställer också krav på formerna för reklamen.

Då är frågan: vet den bloggläsare som läser en av de större bloggarna, vanligtvis modebloggar som ju är de största bloggarna, när den dolda reklamen dyker upp i form av inlägg som främjar vissa produkter? Nej. Därför är bloggvärlden en gråzon som borde oroa. Om jag till exempel läser Expressen så vet jag att innehållet inte bara ska följa marknadsföringslagen. Jag vet att det, med alla sina brister, även är underkastat en levande journalistisk etik som ständigt får ny kraft genom olika organisationer och institutioner där journalister, akademiker och tidningsutgivare ingår. Tidningars roll på marknaden, som granskare, recensenter och förmedlare av nyheter, är oerhört reglerad av hävd, yrkesstolthet och regler.

Samma sak gäller som vi vet inte
i bloggvärlden. Här förmedlas det intima samtalet människor emellan och kan plötsligt upphöjas till massmedial spridning utan att den enskilde bloggaren alltid kan eller kanske ens vill ta den typen av ansvar för sin text som traditionella massmedier tar. Jag vill verkligen inte ropa på censur, men jag vill hävda min rätt att vara bekymrad. Förhoppningsvis kan internet delvis självsaneras genom att även de som agerar där är tvungna att skydda sin trovärdighet. Om en aktör inte deklarerar sitt syfte att vara trovärdig, som alla seriösa tidningar och tv-kanaler deklarerar sitt syfte att vara trovärdiga, så får man till slut ingen trovärdighet. På en helt oreglerad mediemarknad borde trovärdigheten vara hårdvaluta. En blogg skriven av Carl Bildt eller Birger Schlaug äger exempelvis högre trovärdighet än en skriven av Blondinbella eller Alex Schulman. Att göra smygreklam borde alltså slå tillbaks.
Vi ska inte heller glömma att det som produceras inte alltid är det som efterfrågas. Ingen skrek väl efter en platt-tv eller en Ipod innan de fanns? Reklamen, produktplaceringarna och den övriga marknadsföringen skapar ofta de behov företagen vill tillfredsställa. Och nu har marknadsförarna hittat nya språkrör i bloggosfären. Så vet en 16-årig tjej som läser en populär modeblogg när hon utsätts för reklam och när hon inte gör det? Tveksamt.

Den som vill ha en fungerande marknad
borde reagera mot smygreklam i form av produktplaceringar och manipulation - oavsett om den sker utanför eller på nätet. Dold reklam är dålig reklam.


MARIA WETTERSTRAND
Språkrör miljöpartiet de gröna Maria gillar - ofrivilligt - en finsk flygreklam med en liten söt ren som är "hemma till kvällen".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag