KRITISK MOT LÄKARKÅREN. Expressen har i flera artiklar skrivit om de nya sjukreglerna i serien "De sjuka reglerna". I dag kritiserar handläggaren på försäkringskassan Farouk Medina läkarnas sjukintyg och hävdar att sjukskrivna kan förlora ersättning på grund av läkarnas slarv. Foto: Olle Sporrong
KRITISK MOT LÄKARKÅREN. Expressen har i flera artiklar skrivit om de nya sjukreglerna i serien "De sjuka reglerna". I dag kritiserar handläggaren på försäkringskassan Farouk Medina läkarnas sjukintyg och hävdar att sjukskrivna kan förlora ersättning på grund av läkarnas slarv.  Foto: Olle Sporrong

Ofta läkarnas fel när sjukpenning dras in

Publicerad
Uppdaterad
Sjukförsäkringen har debatterats intensivt den senaste månaden. Kritiken har främst haft två mål - försäkringens utformning och Försäkringskassans tillämpning av lagen. Men läkarna själva har undkommit kritik, trots att många av dem faktiskt missköter sitt uppdrag i sjukskrivningskedjan.
Jag har arbetat på försäkringskassan som handläggare sedan 2003, för tillfället är mitt jobb att bedöma personer som blir utförsäkrade vid årsskiftet. Jag tvingas dagligen brottas med problem som uppstår på grund av läkarnas slarv. Deras medicinska intyg är mitt viktigaste underlag för att kunna bedöma om en person har rätt till ersättning eller inte. Allt för ofta får jag dock undermåliga och intetsägande intyg. Det saknas exempelvis ofta en beskrivning av på vilket sätt sjukdomen sätter ned arbetsförmågan. Och trots att socialstyrelsen har rekommendationer angående sjukskrivningens längd för olika sjukdomar, saknas ofta en motivering till varför läkaren tycker att den tiden ska överskridas.

Att intygen är ofullständiga är tyvärr mer regel än undantag. En granskning som försäkringskassan gjort visade att endast 25 procent av intygen innehöll samtliga obligatoriska uppgifter. Det betyder alltså att tre av fyra intyg inte håller en sådan kvalitet att vi kan göra en rättssäker bedömning.
Det är också väldigt svårt att få tag i läkarna för att få in kompletteringar. En stor del av min arbetstid går åt till att jaga läkare. Och om jag lyckas nå dem frågar de ibland surt varför jag ifrågasätter deras bedömning.

Tyvärr är det läkarnas egna patienter som drabbas av denna osakliga inställning. För om det inte finns någon dokumentation som styrker att en person inte kan arbeta så har jag helt enkelt ingen möjlighet att bevilja ersättning. Lagen kräver nämligen att rätten till ersättning skall vara styrkt. Detta läkarslarv är ett hot mot patienternas rättssäkerhet. För när läkarna inte fyller i intygen korrekt riskerar patienter som verkligen är sjuka att bli av med sin ersättning.
Om vi tvingas dra in sjukpenningen brukar det dock bli fart på de läkare som tidigare varit så svåra att få tag på. Då kan vi på kort tid få väl genomarbetade intyg. Det är dock orimligt att det ska behöva gå så långt.

I grunden tror jag att läkarnas inställning beror på tidsbrist. Det tar tid från själva behandlingen att skriva intyg. Jag har viss förståelse för att läkarna prioriterar den, men samtidigt går det inte att välja bort en hel arbetsuppgift, med dagens system krävs det att läkarna samarbetar.
Jag tror inte heller att läkarna riktigt förstår hur försäkringskassan arbetar. Vårt jobb handlar delvis om att tillämpa juridik, besluten måste kunna hålla i domstolar och för en granskning av JO. Även om jag skulle vilja kan jag därför inte ta andra hänsyn än rent medicinska, till exempel att personen är nära pensionen eller att det finns få arbeten på hemorten.
Jag hoppas dock att intygen kan bli bättre i framtiden. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har nyligen undertecknat ett avtal som syftar till att förbättra kommunikationen mellan sjukvården och försäkringskassan vid sjukskrivning. En mycket viktig del handlar om att höja kvaliteten på de medicinska underlagen.
Den senaste tidens debatt om sjukförsäkringssystemet är bra, om det finns fel och brister så ska de påpekas. Men som anställd på Försäkringskassan kan det kännas paradoxalt att läkarna har tid att skriva debattartiklar, men inte de sjukintyg som deras patienter behöver.
Det är också bra att regeringen tagit intryck av kritiken och förändrat reglerna, det visar på flexibilitet. Men den genomgripande förändring som regeringen har gjort av sjukförsäkringen, och som nu möter så hård kritik, är i grunden en god sak. Om bara en del av alla som nu utförsäkras kan komma tillbaka i sysselsättning är det en jättevinst både för dem och för samhället. Och de som är sjuka för att arbeta kan givetvis komma tillbaka till försäkringskassan.

Denna bro mellan sjukskrivning och arbete saknades tidigare. Då kunde människor vara sjukskrivna i åratal och läkare sjukskrev ofta personer på humanitära grunder snarare än på medicinska. Det är dock en björntjänst, det enda man lyckades med då är att passivisera individer.
Det är därför viktigt att dagens debatt inte leder till att vi återvänder till tidigare havererade system.
Men oavsett hur sjukförsäkringssystemet kommer att se ut efter valet 2010 och oavsett hur vi på försäkringskassan tillämpar reglerna, så behöver intygen från läkarna bli bättre.
I annat fall är det patienternas rättssäkerhet som riskerar att bli lidande.


FAROUK MEDINA
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag