Obama, lämna inte Irak i kaos

I morgon kommer Barack Obama sannolikt att väljas till USA:s nästa president. Det är ett klokt val. Obama har möjligheten att återupprätta USA:s anseende i världen och han kan vrida amerikansk politik i en mer liberal riktning på hemmaplan. Han är ung, energisk och har en förståelse för miljoner marginaliserade amerikaners situation.
Men Barack Obama kommer att vakna upp i samma verklighet som alla andra. Den verkligheten heter Irak.
Obama menar att USA aldrig kan vinna kriget i Irak. Därför ska trupperna tas hem så snart som möjligt, enligt Obama. Hans motkandidat John McCain anser däremot att kriget går att vinna och att trupperna ska vara kvar så länge de behövs. Faktum är att båda har rätt - och fel.

Obama har rätt i att USA inte kan vinna kriget, men han har fel i att trupperna måste hem. De kan lika gärna stanna kvar på nya baser i Kurdistan och andra ställen och rycka in om det behövs i framtiden. McCain har fel i att kriget går att vinna, men han har rätt i att trupperna måste stanna kvar.
Motviljan mot USA:s närvaro i Irak kommer inte enbart från väpnade extremister i al-Qaida utan från bredare kretsar inom den politiska processen. Men på samma gång motsätter sig de flesta irakiska politiker ett för tidigt tillbakadragande. Obamas uppgift blir att lämna Irak på ett ansvarsfullt sätt, så att landet inte dras in i nya blodbad.
Faktum är att USA redan lämnat över ansvaret för säkerheten i 13 av 18 provinser i Irak. Iraks regering och armé bestämmer i dag säkerheten i sunnidominerade Anbar och i shiacentralen Basra. Detta hade aldrig varit möjligt om det inte vore för den positiva utveckling som skett. Strider pågår fortfarande i omtvistade områden i norr - provinserna Diyala, Ninve, Salahadin, Kirkuk, samt i Bagdad- men där omdisponeras nu irakiska styrkor och arabiska klaner beväpnas mot al-Qaida.

Den amerikanska närvaron bestäms av FN på uppmaning från Iraks regering. Dessutom förhandlas nu om ett avtal mellan USA och Irak, kallat SOFA, med innebörden att de amerikanska trupperna ska lämna till 2011. Iran motsätter sig avtalet av ren obstruktion, men förhoppningsvis kommer det att gå igenom.
Detta innebär att varken Obama eller McCain i praktiken dikterar villkoren för närvaron i Irak. Det är Iraks regering som bestämmer. Obama måste klargöra att USA kommer att behöva stanna kvar i Irak ytterligare ett antal år, men inte på samma sätt som tidigare. USA kan bidra med träning, logistik och hjälp inom vissa insatser, till exempel flygunderstöd vid riktade attacker. Det viktiga är inte sifferexercis kring hur många amerikaner som är på plats, utan vad de gör för nytta.

Iraks regering är starkare i dag. Det beror inte på oljepriset utan på en bättre fungerande säkerhetsapparat och att man lyckas tygla stora delar våldet genom att beväpna sunniarabiska klaner och bekämpa shiitiska upprorsmän. I stället dominerar dragkampen mellan centralregeringen och det kurdiska självstyret i norr om omstridda områden i och kring staden Kirkuk.
I dag är jag i Bagdad. Som svensk politiker vill jag på plats följa procssen och se vad Sverige och EU kan göra för att bidra till ett nytt och demokratiskt Irak.
Ett första steg är att öppna vår ambassad i Bagdad. Detta kommer att ske till nästa sommar. Vi bör dessutom öppna ett ambassadkontor i Kurdistan i norra Irak. Sverige bör samarbeta djupare och stöjda det kurdiska självstyret. Sverige bör också verka för hårdare sanktioner mot Iran och klargöra för Turkiet att ett EU-medlemskap inte är förenligt med bombningar av irakiskt territorium.
Barack Obama har möjligheten att visa att USA är en vän av demokrati också i Mellanöstern. Med en realistisk Irakpolitik kan USA stegvis lämna Irak utan att säkerheten äventyras. Men detta kräver att Obama också är beredd att se realistiskt på Irak.
USA kan inte dra tillbaka sina trupper om resultatet blir nya strider, nya tragedier och i förlängningen en ny Saddam Hussein vid rodret i Bagdad.

Fredrik Malm
Fredrik Malm kandiderar till Europaparlamentet.
Han bloggar på fredrikmalm.blogspot.com.