Isabella Lövin, Gustav Fridolin och Åsa Romson. Foto: Sara StrandlundIsabella Lövin, Gustav Fridolin och Åsa Romson. Foto: Sara Strandlund
Isabella Lövin, Gustav Fridolin och Åsa Romson. Foto: Sara Strandlund
Niklas Bolin, lektor i statsvetenskap. Foto: PressbildNiklas Bolin, lektor i statsvetenskap. Foto: Pressbild

Niklas Bolin, lektor i statsvetenskap.

 Foto: Pressbild

Nytt språkrör räddar inte opinionssiffrorna

Publicerad

De som tror att nya språkrör är Miljöpartiets väg ut ur krisen får tänka om. Ett förändrat persongalleri är inte något universalmedel mot vare sig internt missnöje eller sviktande opinion, skriver Niklas Bolin.

Efter en extremt turbulent period med dåliga opinionssiffror som följd går nu Miljöpartiet till kongress. Den sista tidens diskussion har främst rört personfrågor. Kan språkrören sitta kvar eller måste någon eller båda bytas ut?

Självklart har ett partis ledning betydelse, men de som tror eller hoppas på att ett en ny laguppställning är en enkel väg ut från Miljöpartiets kanske djupaste kris sedan man åkte ur riksdagen 1991 har anledning att tänka om. Åsa Romsons och Gustav Fridolins eventuella tillkortakommanden är inte de enda orsakerna till Miljöpartiets problem.

Ett förändrat persongalleri är således inte något universalmedel mot vare sig internt missnöje eller sviktande opinion. Det ter sig också osannolikt att partiet med enkla medel snabbt ska kunna lösa sin situation. Istället borde partiet nu ställa sig frågor av lite mer övergripande karaktär.

 

LÄS MER: Om islamism är problemet – varför får då Fridolin sitta kvar?

 

Inom statsvetenskapen talar man ofta om att partier har olika målsättningar med sin verksamhet. Att genomföra sin politiska agenda framstår som den mest självklara. Men forskning visar ofta att andra bevekelsegrunder är centrala för att förstå partiers beteende. Partier strävar således också efter att röstmaximera, vinna regeringsmakten och hålla samman partiet internt.

Även om dessa mål ofta betraktas som medel för att just kunna genomföra sin politik tenderar de ibland att utvecklas till egenvärden. I Maggie Strömbergs utmärkta bok, Vi blev som dom andra, framkommer till exempel hur Miljöpartiets strävan mot regeringsmakt i det närmaste har utvecklats till ett mål i sig. Efter att partiet under lång tid strävat mot regeringsmakten öppnades möjligheten efter valet 2014. Att förutsättningar långt ifrån var idealiska tycktes inte minska partiledningens vilja att gå i koalition med Socialdemokraterna.

Det är naturligtvis enkelt att vara efterklok och ifrågasätta det strategiskt visa i att för första gången sätta sig i regering – samtidigt som Sverige har den kanske mest komplicerade parlamentariska situationen sedan införandet av enkammarriksdagen. Det är svårare och mer relevant att nu staka ut vägen för framtiden.

 

LÄS MER: Sluta sätta jaget framför väljarna, MP

 

När partiet går vidare är avvägningen mellan olika målsättningar central. Att sitta kvar i regering kan, trots att många menar att partiet hittills misslyckats, vara det mest effektiva sättet att realisera sina politiska prioriteringar. Att i detta läge lämna regeringen riskerar också att tolkas som att man erkänner den numera utbredda uppfattningen att partiet har brustit i regeringsduglighet.

Samtidigt tenderar regeringsmakten att försvåra röstmaximerande ambitioner. Regeringspartier förlorar regelmässigt röster i val. Ofta är dessutom de mindre koalitionspartierna de som tappar mest. Vidare har vissa av de stora sakpolitiska kompromisser som partiet ingått skapat ett läge där man också riskerar partiets interna sammanhållning. På många håll har särskilt åtstramningen av migrationspolitiken möts med internt missnöje.

Sammantaget står således Miljöpartiet inför svåra beslut kring vilka målsättningar som ska prioriteras. Ska partiet sitta kvar i regeringen? Hur ska partiet hantera profilfrågor som miljö- och migrationspolitik? Och på vilket sätt ska interna meningsskiljaktigheter överbryggas. Sett i ljuset av dessa stora utmaningar ter sig valet av språkrör vara en relativt enkel och mindre betydelsefull fråga.

 

Niklas Bolin

Universitetslektor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag