Hopplöst. KDU:s ordförande Sara Skyttedal vill inte bygga nya miljonprogram. "Det befäster bilden om hopplöshet", skriver hon. Foto: Anders Ylander
Hopplöst. KDU:s ordförande Sara Skyttedal vill inte bygga nya miljonprogram. "Det befäster bilden om hopplöshet", skriver hon.  Foto: Anders Ylander

"Nytt miljonprogram det sista som behövs"

Publicerad

När jag var 18 år flyttade jag från Brandbergen till Växjö. Otryggheten och utsattheten som det innebar att leva i ett miljonprogramsområde var det som gjorde att jag sedan många år drömt om att flytta. Jag lämnade för att jag, inte någon annan, skulle definiera min framtid.

Under min tonårstid hade jag ständigt mött röda politiker som påstod sig tala i mitt intresse. De talade om höjda bidrag, fler fritidsgårdar och nya miljonprogram. Mer av allt det jag av erfarenhet visste inte fungerade. I Expressen (7/7) gör socialdemokraten Sara Abdollahi samma gamla vänstermisstag och påstår att det är just mer av samma medicin som behövs. Det ropas återigen efter nya miljonprogram.

Men ett nytt miljonprogram är det sista som behövs.

Jag är stolt över att vara med i ett parti som vill bygga bort utanförskapet - inte bygga nytt utanförskap.

Vi kristdemokrater ser att lösningen på bostadssituationen är att bygga på ett sätt som gör att boendeformerna finns blandade i samma områden. Ett exempel på hur vi har fått en större mångfald i områden vars upplåtelseformer tidigare var helt segregerade är att ge även människor i förorten möjlighet att äga sin bostad.

En av de viktigaste åtgärderna för att minska segregationen är att göra det säkert att bo i miljonprogrammen. En åtgärd som vänstern motarbetar. Det finns en avgrundsdjup skillnad i synen på brottsligheten mellan oss som hade den närvarande runt husknuten och socialdemokratiska företrädare. Min verklighet handlade om att kartlägga de säkraste vägarna hem för att undvika bråket som var runt fritidsgården vid centrum, det var att få höra att det är telefonkö till 112 när man ville att polisen ska komma och stoppa en misshandel och det var skräcken att se sin egen port som brottsplats på "Efterlyst" när de letade efter en våldtäktsman. När jag menade att vi behövde fler poliser utmålades dessa av vänstern som onda. Vänsterbudskapet var att lösningen hette fler fritidsgårdar. För oss på plats blev denna verklighetsbeskrivning nästintill skrattretande.

Den kanske allra största boven i utanförskapsdramat är de låga förväntningarna och det monotona budskapen om högre bidrag som enda räddning. Det befäster bilden om hopplöshet som tyvärr är alldeles för vanlig mentalitet i dessa områden. Sverige är delvis segregerat och det finns hinder för att ta sig ur utanförskapet. Ett av de största är problemet att ta det första steget in på arbetsmarknaden. Höga ingångslöner, turordningsreglerna i Las och en misslyckad skola försvårar för människor att ändra sin livssituation och skapa sig en plattform i samhället.

Det är vårt ansvar att sänka trösklarna, vilket vi unga kristdemokrater kämpar varje dag för att göra. Men det handlar just om trösklar, inte stängda dörrar.

Precis som många andra som påstår sig tala för förortens bästa bor Abdollahi i Stockholms innerstad. Både hon och jag är levande bevis för att livet inte är kört bara för att man är uppväxt på "fel plats" under "fel förhållanden". Problemet finns för de som tror på Abdollahis budskap om hopplöshet. Det är de som stannade kvar och gav upp.

Det är inte någon förtryckande överklass på andra sidan stan som håller människor i utanförskap. Det är förortens självutnämnda frälsare som inte bara ropar "ge upp!" utan också vill ha mer av samma misslyckade vänsterpolitik som skapat utanförskapet från första början.

Sara Skyttedal, Förbundsordförande KDU

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag