Tillsammans med USA, Japan och Kanada förhandlar EU bakom stängda dörrar om ett nytt internationellt antipiratavtal, Anti-Counterfeit Trade Agreement(ACTA). Nu har information om de hemliga förhandlingarna läckt ut, och enligt uppgift diskuteras nya, hårdare straffrättsliga bestämmelser för olovlig fildelning.
I civilrättsliga processer ska skadeståndsnivåerna bli högre. Svenska förespråkare av den nya antipiratlagen brukar framhålla att svenska skadeståndsnivåer är lägre än exempelvis de amerikanska, och att de enbart syftar till att kompensera för faktisk skada. Den principen kan komma att överges om Sverige ansluter sig till ACTA-avtalet, som föreskriver att även icke-ekonomiska faktorer ska räknas in när skadeståndsbelopp bestäms.
Enligt vissa bedömare kommer avtalet att medföra allt från hårdare kontroll över teknikutvecklingen och nya befogenheter för tullmyndigheterna. Mest alarmerande är spekulationerna om att tullen kan komma att få genomsöka datorer och mp3-spelare i jakten på piratkopierat material.
ACTA-avtalet etablerar inte bara en överenskommelse mellan stater, utan även en helt ny organisation. Organisationen ska bevaka hur de avtalsslutande länder inför det nya regelverket och bereda framtida tillägg till avtalet. Om Sveri ge som medlemsland i ACTA inte ytterligare vill trappa upp jakten på film- och musikkonsumenter ska det alltså finnas en ACTA-byråkrati som framtvingar politiska åtgärder. ACTA-organisationen ska enligt förslag aktivt stödja internationella upphovsrättsorganisationer som IFPI, och blir därmed en integrerad del av ett redan inflytelserikt särintresse. Kanske inte så märkligt med tanke på att upphovsrättslobbyister, till skillnad från medborgare och folkvalda, har full insyn och rätt att medverka i förhandlingarna.
En annan uppgift för ACTA blir att förmå fler länder att ansluta sig till avtalet. Risken är stor att ACTA-medlemskap ställs upp som ett villkor för frihandel, och att länder i den fattiga delen av världen ställs inför ett dilemma. De tvingas välja mellan att antingen isolera sig eller införa en rigid upphovsrättsregim som motverkar deras intressen.
Sveriges regering har insyn i ACTA-förhandlingarna, men vi företräds av EU. Det var länge oklart hur EU-kommissionen hade fått ett mandat att förhandla för Sveriges och andra medlemsstaters räkning. Efterforskningar visade att medlemsländerna gav EU-kommissionen förhandlingsmandatet på ett möte som handlade om jordbruks- och fiskefrågor. Beslutet fattades utan att frågan lyftes för diskussion, och sannolikt utan att jordbruksministrarna visste vad de gjorde. Dessförinnan bereddes ärendet i den så kallade 133-kommiten, som är en av EU:s slutna arbetsgrupper. Ingenstans har processen varit synlig för medborgarna, och inte heller i de förhandlingar som nu förs finns det någon insyn.
Hemlighetsmakeriet är särskilt allvarligt med tanke på att ACTA-avtalet kan påtvinga Sverige ny lagstiftning. Lagstiftningsprocessen ska vara öppen och kunna granskas av medborgarna. Processen som ska leda fram till ACTA-avtalet är omöjligt att granska, inte bara för allmänheten utan även för riksdagsledamöter och Europaparlamentariker.
Justitiedepartementets utgångspunkt är att bestämmelserna i ACTA-avtalet ska rymmas inom ramen för nuvarande regelverk i Sverige och EU. Både av sakpolitiska och demokratiska skäl måste den svenska positionen skärpas. Det ska inte bara vara en ”utgångspunkt”, utan det ska var ett villkorslöst krav att avtalet inte påtvingar Sverige ny lagstiftning. Det ska också vara ett krav att förhandlingarna offentliggörs så att ståndpunkterna kan utvärderas av politiker, forskare och intresserade medborgare.
Sverige har alla möjligheter att ställa krav. För att EU:s ministerråd ska anta ACTA-avtalet krävs enhällighet. Riksdagen måste dessutom godkänna avtalet enligt bestämmelser i Regeringsformen. Även om förhandlingsprocessen för tillfället är fri från insyn kommer ett avtal som påtvingar Sverige nya lagar att väcka en omfattande inrikespolitisk debatt.
Karl Sigfrid
Riksdagsledamot (M)
