"God läsförmåga är en central del av all inlärning."
"God läsförmåga är en central del av all inlärning."

Ny bibliotekspolitik ska få fler att läsa

Publicerad

Läsförståelsen en nyckel för att vända utvecklingen i skolan. Därför ska vi reformera bibliotekspolitiken och satsa fyra miljoner kronor till Kulturrådets läsfrämjande, skriver Alice Bah Kuhnke och Gustav Fridolin.

Gustav FridolinFoto: Olle Sporrong
Varje dag går lärare till sitt arbete för att ge elever de allra bästa förutsättningarna att lära för livet och växa som människor. Varje dag arbetar elever hårt för att förstå nya sammanhang och lära sig nya saker. Men alldeles för ofta ges inte möjligheterna till lärandet. När klockorna ringde ut för sommaren lämnade 13,1 procent, totalt 12 700 elever högstadiet utan möjlighet att söka vidare till gymnasiet. Det är den viktigaste indikatorn på det gemensamma behovet och ansvaret att vända utvecklingen i svensk skola.

God läsförmåga är en central del av all inlärning. Läskunnighet och tillgång till böcker avgör människans möjlighet att lära sig nya saker, förstå svåra samband, uttrycka sig själv. Det utvecklar minne, förmåga till uppmärksamhet, koncentration och abstrakt tänkande.

I den senaste Pisa-undersökningen, Pisa 2012, var de svenska resultaten betydligt sämre än OECD-genomsnittet inom samtliga tre kunskapsområden, läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Bland annat visade undersökningen att 23 procent av barnen som lämnar nian har svårigheter att förstå en text. Så sent som i Pisa 2003 låg Sverige i världstoppen i läsförståelse. Då presterade endast fyra OECD-länder signifikant bättre än Sverige, medan 20 presterade sämre. I Pisa 2012 var siffrorna i princip omvända.

Alice Bah KuhnkeFoto: Cornelia Nordström
För väldigt många barn och unga så finns nyckeln till läsglädje på biblioteken. Under senare tid har antalet biblioteksbesök minskat, många delar av folkbibliotekens verksamheter i kommunerna har avvecklats och boklånen minskar. Därför har regeringen pekat ut just bibliotekspolitiken som ett extra viktigt reformområde under mandatperioden.

För att lyckas behöver vi genomföra en rad reformer:

Garantera stöd för elever i behov. Vi inför en läsa-skriva-räkna-garanti i skollagen som säkerställer att insatser sätts in så fort en lärare eller annan skolpersonal upptäcker att en elev är i behov av stöd. Läsa-räkna-skriva-garantin ska vara på plats från 2017. Vi gör även stora satsningar på att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens i lågstadiet.

Införa tydliga uppföljningspunkter och bedömningsstöd. Vi inför ett kunskapskrav i läsförståelse årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan från 2016. Vi inför även ett obligatoriskt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik för årskurs 1 under 2016. Bedömningsstöden ska kunna användas av samtliga lärare för att redan under första årskursen identifiera elever som behöver stöd i sin läs- och skrivutveckling.

Säkra tillgången till bra skolbibliotek. Bibliotekens kvalitet avgörs inte främst av antalet böcker utan av det arbete som utförs av kompetent bibliotekspersonal. Men enligt Kungliga bibliotekets rapport Skolbibliotek 2012 saknar hälften av Sveriges elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Regeringen vill att tillgången till bra skolbibliotek ska säkras och har för avsikt att under 2015 börja föra samtal med relevanta aktörer om skolbiblioteken.

Ge förutsättningar för fler skolor att arbeta långsiktigt med läsförståelse. Skolverket får i uppdrag att ta fram nationella skolutvecklingsprogram. Insatserna kan vara olika kompetens- och stödinsatser, till exempel kan pågående satsningar såsom Läslyftet ingå.

Ta fram en nationell biblioteksstrategi. Regeringen föreslår att en nationell biblioteksstrategi tas fram för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet. Regeringen avsätter även fyra miljoner kronor till Kulturrådets läsfrämjande arbete i samarbete med biblioteken.

Om vi ska kunna vända utvecklingen i den svenska skolan så är läsförståelse en nyckel. Utan tillräckliga läskunskaper minskar inte bara läslusten utan även möjligheten att ta till sig naturvetenskap, humaniora eller samhällskunskap. Detta är något som vi hoppas kunna söka samarbete om med politiska partier och andra aktörer på skolområdet. Att höja läsförståelsen är en fråga som vi alla behöver samlas om för att kunna nå resultat.

 

Alice Bah Kuhnke

är kultur- och demokratiminister (MP)


Gustav Fridolin

är utbildningsminister och språkrör (MP)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag