Kerstin Brunnberg. Foto: Theo Elias Lundgren
Kerstin Brunnberg. Foto: Theo Elias Lundgren
Jonathan Falck. Foto: Johan Carlen
Jonathan Falck. Foto: Johan Carlen
Agneta Lindblom Hulthén. Foto: Stefan Söderström
Agneta Lindblom Hulthén. Foto: Stefan Söderström

Nu startar vi Grävfonden

Publicerad

För att stödja och utveckla den undersökande journalistiken har vi startat Grävfonden.

Detta för att bidra till att säkra journalisters kompetens i tider då lokalredaktioner försvinner och antalet journalister blir färre, skriver företrädare för Föreningen Grävande Journalister.

I år är det 250 år sedan tryckfrihetsförordningen (TF) infördes. Lagen förespråkade skrivfrihet och yttrandefrihet, avskaffade censuren och stadfäste offentlighetsprincipen.

Det intressanta med lagstiftarnas bevekelsegrunder för tryckfrihet är att granskning av makten är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är detta som fortsatt är det journalistiska huvuduppdraget.

En upplyst allmänhet har rätt att få veta hur makt och inflytande används - något som säkrar ett allsidigt offentligt samtal. Så skapas tilltron till demokratin. Det har varit ett skydd för journalistikens möjligheter att verka, och nyttan av fria och oberoende medier kan inte överskattas.

Men dagens journalistik hotas av sviktande affärsmodeller och minskande resurser. Därmed minskar allmänhetens möjligheter att få tillgång till sådan journalistik som avslöjar maktmissbruk, korruption, rättsröta och missbruk av skattemedel.

 

Exempel på undersökande journalistik som gör skillnad och avslöjar missförhållanden är många. Låt oss nämna två från senare år:

1. Svenska Dagbladets avslöjande av skogsbolaget SCA- och Industrivärdenhärvan. Granskningen skakade näringslivet och ledde till att en rad toppchefer tvingades bort från Industrivärden efter det att uppgifter kommit fram om hur cheferna använde bolagets flygplan för privata resor och godkände varandras räkningar.

2. Aftonbladets avslöjande om att fackförbundet Kommunal gått back med över 320 miljoner på att driva krog- och konferensverksamhet. Styrelsemedlemmar hade inte heller betalat för sig på förbundets hotell, bott på lyxhotell utomlands och haft en mycket vidlyftig representation.

Det finns även mängder av exempel på grävjournalistik på lokal nivå som avslöjar bland annat jäv, korruption och brott mot upphandlingsreglerna.

Men det blir allt svårare för journalistiken att genomföra det kvalificerade arbete den är satt att sköta. Lokalredaktioner utarmas och antalet journalister minskar.

Journalistiken utförs i dag av journalister som gör lysande insatser inom hårt begränsade tidsramar. Möjligheterna till kompetensutveckling är små. Därmed riskeras medborgarnas tillgång till opartisk, relevant och sann information byggd på kompetens och sakkunskap.

 

Föreningen Grävande Journalister har under många år – bland annat med grävpriset Guldspaden – kunnat prisbelöna samhällsnödvändig journalistik och inspirera till mer undersökande journalistik. Med de än större utmaningar som journalistiken möts av i dag så vill vi nu utveckla föreningens arbete.

Föreningen Grävande journalister har därför beslutat att starta en avkastningsstiftelse, Stiftelsen Grävfonden. Den ska samla in och fördela kapital för att höja den journalistiska kvaliteten genom utbildning och utveckling av nya arbetsmetoder.

Grävfonden;

● Bidrar till att finansiera kompetensutveckling för att kunna bedriva grävande journalistik.

● Bidrar till att ta fram och att använda nya verktyg och metoder för den digitala 
teknikutvecklingen.

● Bidrar till ökad kunskap och förmåga att gräva med källkritik och god etik.

Journalistisk granskning kräver tid, kunskap och kompetens. Kunskapen och kompetensen vill Grävfonden medverka till genom att med bidrag bygga upp en vidare utbildningsform för journalister.

En upplyst allmänhet är en förutsättning för ett öppet, rättvist och demokratiskt samhälle. Vi hoppas att många vill vara med och stödja detta initiativ.

 

Grävfondens styrelse:

Kerstin Brunnberg

Ordförande. Journalist, f d VD för Sveriges Radio.

Jonathan Falck

Journalist, f d chefredaktör för Göteborgs-Posten

Emma Johansson,

Redaktör för grävnavet på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Agneta Lindblom Hulthén

Journalist, f d ordförande för Svenska Journalistförbundet.

Jan Mosander

Journalist och författare, tidigare Sveriges Radio.

Erik Palm

Journalist.

Rolf Stengård

Redaktör för undersökande journalistik på Sveriges Radio.

Bosse Vikingson

Reporter på Smålandsposten.

Cecilia Zadig

Kursledare Kvinnors ledarskap, Stockholms universitet, f d ordförande FGJ.

Terje Carlsson

Ordförande Föreningen Grävande Journalister.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida