Nu är det dags att skrota skolpengen

Publicerad

"Skolan ska motverka segregation och låta barn från olika sociala miljöer möta varandra.Klassresorna har stannat av på grund av den misslyckade skolpolitiken. Skolpengssystemet måste ses över, skriver Göran Arrius och Bo Jansson.

Från en likvärdig till en allt mer ojämlik skola. Klassresorna saktar in, vilket är förödande för hela samhällets utveckling.

Det är den dystra utvecklingen efter Sveriges skol experimenterande. Vi ser stora problem i dag med hur skolan finansieras och att lärarnas status försämrats. Därför bör lärarnas villkor förbättras och dagens skolpengssystem ses över.

Sverige har varit landet där det varit möjligt att göra en klassresa. Begåvade ung- domar som vuxit upp med fattiga, lågutbildade föräldrar har kunnat bli storföretagsledare, professorer och generaldirektörer.

En viktig del i den utvecklingen var den sammanhållna skolan. Disponentens barn gick med arbetaren. De fick samma utbildning av duktiga lärare som sågs som betydelsefulla personer i byar, brukssamhällen och städer. Sverige tog till vara en begåvningsreserv som många andra länder försummade. Det visar bland annat forskning på effekterna av införandet av grundskolan som Costas Meghir och Mårten Palme gjort.

Den sammanhållna skolan var bra för Sverige, eleverna fick bra inkomster, kunskapsnivåerna i arbetslivet ökade, skolan bidrog till att samhället höll ihop, klassmotsättningarna blev mindre än i många andra länder. Den sammanhållna skolan är en viktig förklaring till den goda ekonomiska utvecklingen av vårt land.

Det fungerade eftersom alla elever gick i den närmaste skolan. Upptagningsområdena var så stora att elever med olika bakgrund blandades med varandra. Närhetsprincipen ifrågasattes inte eftersom alla skolor var i stort sett lika bra med kvalificerade lärare. Lärarnas höga status gjorde att duktiga studenter sökte sig till läraryrket.

Nu är den utvecklingen hotad. Allt fler larmrapporter visar att skolan inte längre är likvärdig. Lärarna har tappat sin status och halkat neråt i löneligan. Barn och ungdomar från resursstarka familjer söker sig till populära skolor, de mindre resursstarka blir kvar i övriga. Bland EU-ländernas befolkningar är det också svenskarna som oroar sig mest över utbildningssystemet enligt EU:s opinionsinstitut.

En förklaring till att det blivit så är att lärarrollen förändrats. Lärarna har i allt högre grad tvingats vara handledare i stället för lärare.

Skolverket har visat hur den allt mer uppdelade skolan tillsammans med individualiseringen av inlärningen i form av ensamarbete har lett till sämre resultat.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s analyser visar att Sverige numera är ett land där vi tillåter att skillnaderna mellan elevers socioekonomiska bakgrund blir skillnader i skolresultat.

Lärarnas Riksförbund har visat att skillnaderna mellan de svagaste och starkaste eleverna har ökat med 30 procent mellan 1999 och 2011.

Detta är en helt oacceptabel utveckling. Saco anser att skolan är viktig för att samhället ska hålla samman. Skolan ska motverka segregation och låta barn från olika sociala miljöer möta varandra. Skolan ska stärka allas självförtroende och lära eleverna respekt för andra människor. Skolans regelverk måste göra det möjligt att satsa de resurser som behövs för att alla skolor ska fungera väl.

Därför måste lärarna återfå sin forna status lönemässigt, men också få möjlighet att verka som lärare i stället för handledare. Men det räcker inte, hela den nuvarande finansieringsmodellen av skolan måste ses över.

Alla skolledare vet att det är de sista eleverna i varje klass som ger skolan extra resurser och vinst för privatägda friskolor. 30 elever i stället för 25 i klasserna ger möjlighet att ha tillräckligt med lärare och bra undervisning. Med färre elever hamnar skolan i en nedåtgående spiral. Personal måste sägas upp, skolan får sämre rykte, ännu färre elever söker sig dit och så vidare. Segregationen ökar ytterligare.

Vi inser att det fria skolvalet har kommit för att stanna. Men för att få ordning på skolan måste regering och riksdag ta det stora strukturella greppet och se över finansieringen. Dagens konstruktion av skolpengen driver utvecklingen mot en mer och mer ojämlik skola.

Det leder till ökade skillnader i befolkningen och därmed på sikt ökade konfliktnivåer. Vi tar inte tillvara på hela befolkningens begåvning, vilket är ett slöseri inte bara för enskilda individer utan också för hela samhället.

Därför bör regeringen överväga och utreda en mer differentierad nationell finansiering av skolan, som tar hänsyn till elevers bakgrund.

Bo Jansson

ordförande Lärarnas riksförbund

Göran Arrius

ordförande Saco

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag