Alice Bah Kuhnke inleder ett avtal med tre andra nordiska ministrar mot extremismen. Foto: Lisa Mattisson Exp
Alice Bah Kuhnke inleder ett avtal med tre andra nordiska ministrar mot extremismen. Foto: Lisa Mattisson Exp

Nordiska regeringar i avtal mot extremism

Publicerad

Nu inleder vi fyra nordiska ministrar ett samarbete för bättre förebyggande av extremism, skriver Alice Bah Kuhnke, Päivi Räsänen, Anders Anundsen och Manu Sareen.

"Det finns skillnader mellan de extremistiska miljöerna i våra länder, men det finns också många likheter."

Våra nordiska länder är fria, öppna och demokratiska samhällen och det ska de fortsätta vara. Men de tragiska terrorhandlingarna i Paris och Köpenhamn är dessvärre bara ett av flera exempel på att det finns krafter som tar avstånd från våra grundläggande värderingar.

Dessa krafter ska vi bekämpa. Genom att agera kraftfullt mot dem som angriper oss. Men minst lika viktigt, genom att förebygga att det överhuvud taget går så långt.

Päivi RäsänenFoto: Jussi Nukari

Om vi tar del av varandras kunskaper och erfarenheter står vi mycket starkare. Därför har vi fyra nordiska ministrar undertecknat ett avtal om ett närmare nordiskt samarbete om förebyggande av extremism.

Det finns skillnader mellan de extremistiska miljöerna i våra länder, men det finns också många likheter. Och i grund och botten brottas vi alla med många liknande utmaningar:

Spridning av extremistisk propaganda i sociala medier på jakt efter nya anhängare.

Brott riktade mot religiösa minoritetsgrupper.

Ett växande antal unga som reser till utlandet för att strida i väpnade konflikter.

Ett fortsatt fritt och tryggt samhälle kräver att våra barn och unga förstår och respekterar grundläggande demokratiska principer och värderingar från tidig ålder. Värderingar som bland annat innebär att acceptera och respektera varandra oavsett tro och kulturell identitet.

Samtidigt är det viktigt att vi bemöter antidemokratiska uttalanden och utmanar föreställningar om fienden och onyanserade världsbilder.

Anders Anundsen

Vi ska nå ut till dem som är på väg att spåra ur och ge dem ett erbjudande om en väg tillbaka till våra samhällen. Här har Danmark goda erfarenheter av mentorskap för unga som riskerar att rekryteras till extremistiska miljöer. Sverige inspirerar med sitt exitprojekt för före detta högerextrema på Fryshuset.

Kommunernas roll i de förebyggande insatserna är av avgörande betydelse, och därför har Norge satt i gång ett tvåårigt forskningsprojekt som ska ge mer kunskap om hur man inom kommunerna kan bli bättre på att upptäcka och hjälpa unga med svårigheter, innan de radikaliseras.

Vi ska se till att personer som missbrukar internets gränslöshet till att sprida hat och ideologisk propaganda får så lite inflytande som möjligt. Våra barn och unga ska kunna genomskåda propagandateknikerna. Samtidigt ska vi gå i svaromål och göra klart vilka konsekvenserna blir om man hörsammar extremistiska miljöers budskap och uppmaningar till kamp.

Manu SareenFoto: Claus Poulsen

Här arbetar Finland till exempel intensivt med att skapa motberättelser på nätet. Och sedan 2011 har en särskild polisenhet i Helsingfors arbetat med att förebygga radikalisering genom att kombinera kunskaper från Finlands virtuella polis med vanligt polisarbete.

Att förebygga extremism är en stor och komplicerad uppgift. Och vi kan aldrig bli 100 procent säkra. Men vi kan se till att använda oss av gemensamma kunskaper och erfarenheter, som vi hela tiden skaffar oss, så att våra insatser blir ännu bättre.

 

Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister Sverige

Päivi Räsänen, inrikesminister Finland

Anders Anundsen, justitieminister Norge

Manu Sareen, socialminister Danmark

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag