Karin Berg. Foto: Privat.
Karin Berg. Foto: Privat.
Malin Lernfelt. Foto: Privat.
Malin Lernfelt. Foto: Privat.
Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Nej, vi kan inte göra som vi gjorde förr

Publicerad

All undervisning som inte är genomtänkt riskerar att bli dålig undervisning även om den förmedlas av läraren framför en kateder. Tiden är förbi när läraren kunde säga: "så här har jag alltid gjort och därför är det bra", skriver läraren Karin Berg.

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sedan skollagen trädde i kraft 2012 arbetar de flesta skolor allt mer för att få sina metoder just beprövade. Systematisk undervisningsutveckling, kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete är numera saker varje skola och lärare måste förhålla sig till och arbeta med.

Om detta vet Malin Lernfelt inget. Hennes text innehåller ett skolförakt jag sällan skådat. Att dessutom förre skolministern Jan Björklund hyllar texten på Twitter är nästan svårt att ta in.

Nej, vi kan inte göra som vi gjorde förr. Den skola vi har i dag grundar sig på de principer vi hade när vi skapade den allmänna folkskolan, under industrialismen. På den tiden var läraren den stora kunskapsbäraren som enligt löpandebandtekniken skulle mata eleverna med den kunskap som ansågs nödvändig.

 Endast en försvinnande liten del förväntades läsa vidare till högre studier. I min lärarverklighet i vårt informationssamhälle i dag är det fler förmågor och bredare kompetens som alla elever ska utveckla. Det kräver nya metoder, som behöver beprövas.


LÄS MER: Vi gör våra barn till försökskaniner

 

Vi vet i dag att elever som brister i sin läs- och skrivförmåga ofta har problem med sin kommunikation. Att kunna berätta en saga, till exempel, är en grundläggande kunskap som behövs för att kunna göra det skriftligt, eller för att öka läsförståelsen. Det finns ett tydligt samband här och det är belagt i forskningen.

Här kan moderna verktyg, som ger oss möjlighet att spela in eleverna och låta dem lyssna på sig själva och varandra, vara väldigt bra verktyg. Ja, eleverna tycker det är roligt men deras kunskaper ökar samtidigt, mer än de gjorde innan. Roligt lärande måste inte vara dåligt lärande. Lika lite som utmanande lärande är skadligt.

Vi lever i en tid där världen förändras väldigt fort. I dag tillbringar en vuxen människa cirka sju timmar om dagen på internet. Det är en stor beteendeförändring som skett under kort tid.

Det vore konstigt om skolan till skillnad från resten av samhället inte påverkades av detta. Våra unga tillbringar massor av tid på sociala medier. Det är där de hittar sina nyheter och konstruerar sin världsbild. Ska inte skolan möta dem där och vidga världsbilden därifrån? Om du vill nå någon, behöver du möta den du vill nå där den är.

 

All undervisning som inte är genomtänkt riskerar att bli dålig undervisning även om den förmedlas av läraren framför en kateder. Det finns dessutom forskare som roat sig med att mäta studenters hjärnaktivitet vid föreläsningar och resultatet är nedslående för varje katederivrare, då hjärnaktiviteten visade sig vara lägre än vid tv-tittande.

Tiden är förbi när läraren kunde säga: "så här har jag alltid gjort och därför är det bra". I dag måste varje lärare, skola, skolledare och huvudman se till att undervisningen är beprövad och det blir den inte bara för att du gjort samma sak länge.

Du måste också kunna visa att det du gör fungerar för fler och att det är den bästa metoden för just det lärandet.

Avslutningsvis vet vi att våra elever inte tycker skolan angår dem. Det är allvarligt. Att då möta detta med värdeskapande arbetsprocesser, alltså entreprenöriellt lärande samtidigt som du utvärderar och beprövar metoderna. Det kan inte vara fel.

Malin Lernfelt, din text oroar mig eftersom den inte stämmer överens med min bild av vad skola är eller ska vara. Därför välkomnar jag dig till mitt klassrum, när du vill.

 

Karin Berg

Lärare

Skolsmedjan

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida