Gustaf Söderfeldt, före detta grisbonde. Foto: Privat
Gustaf Söderfeldt, före detta grisbonde. Foto: Privat
Line Gordon. Foto: Mikael Axelsson
Line Gordon.  Foto: Mikael Axelsson
Olof Olsson. Foto: Mikael Axelsson
Olof Olsson.  Foto: Mikael Axelsson

Nej, det finns inget "fint" och bra kött

Publicerad

Inget kött, inte ens det finaste, är utan lidande för djuren.

Jag drev fram till 2013 en gård med grisuppfödning så jag vet vad jag talar om, skriver Gustaf Söderfeldt.

Inte så många människor skriver debattartiklar där de försvarar kebabpizzor eller kyckling importerad från Thailand. Att sådant kött inte är optimalt för miljö, djur eller hälsa är uppenbart för de flesta. Däremot är det en vanlig uppfattning att det finns ett speciellt, ”fint” kött som man kan äta utan dåligt samvete. Att äta det ”fina” köttet är i det närmaste att göra djuren en tjänst, för de har fötts upp på ett bra sätt. Likaså är det fina köttet väldigt bra för naturen, miljön och våra svenska bönder. Jag trodde också så innan. Jag har varit grisbonde, och blivit vegan.

Jag drev fram till 2013 en gård med grisuppfödning. Mina grisar av rasen Linderödssvin gick ute, bökade och åt matrester. Köttet såldes dyrt till välbärgade kunder och till en väldigt fin restaurang i Stockholm. Det fina köttet var otroligt uppskattat, och jag och grisarna blev hyllade i bloggar, en kokbok, i media, med mera. Men inombords hyste jag alltmer tvivel på kött som människoföda. Varför skulle grisarna lida, när det fanns alternativ?

 

Inget kött, inte ens det finaste, är utan lidande för djuren. Det rör sig om allt från allt skilja djurmammorna från deras barn, till långa, tråkiga dagar bakom elstängsel eller i ladugårdar. Slakt och ångesten där omkring är något som vi inte skulle önska liknande däggdjur som hund eller katt. De flesta av oss skulle inte klara av att vara så känslokalla att kunde skjuta ett djur. Få klarar av att bli nedsprutade med blod eller att slabba med tarmar och hudar. Jag har gjort det. Och slutat.

Forskarna Line Gordon och Olof Olsson påpekar att Sverige har utmärkt klimat för djurhållning. De räknar då inte med de långa stallperioderna – ungefär halva året. Sverige är inte en prärie. Däremot har Sverige ett lagom klimat för att hundratals grönsaker och frukter ska kunna mogna fram under sommar och höst. Här finns också en vinstpotential för svenska bönder – alldeles för få av de grönsaker vi äter är svenskodlade, även under säsong. Andra svenska vegetabilier är internationella exportvaror, som till exempe svenskt havre eller gröna ärtor. Djuren behövs inte för lönsamhet inom jordbruket. Tvärtemot är de ofta otroligt olönsamma och en flaskhals. Ingen annan näringsgren skulle kunna komma undan med så gammeldags teknik som djurhållning.

 

LÄS MER: Det är alldeles för tyst om fördelarna med kött

 

Inte ens till gödsel behövs djuren, även fast reglerna för ekologisk odling i dagsläget tyvärr ofta kräver det. Ny teknik med rötning av växtmassa och biogasutvinning har enorm potential. Med gröngödsling och intelligenta växtföljder kan vi få långt fler kalorier per hektar och år inom veganskt lantbruk än kötthållning. Ett hektar ärter kan ge uppemot 12 miljoner kalorier, med ett hektar bete som högst kan ge ca 500 000 kalorier. På så sätt hushåller vi med de ändliga resurser av kalium och fosfor vi är så beroende av.

Från bondens perspektiv mår många bönder och slakteriarbetare egentligen inte bra av att behandla djur som känslolösa varor. Vårt samhälle är i alla andra avseenden på väg i en annan, mer empatisk riktning. Grymhet tillhör det förflutna. Jag har sett för många exempel på hur illa bönder kan må, bakom masken. Det gjorde även jag.

Sammanfattningsvis finns det inget fint kött. Därför blev jag vegan. Köttet är en återvändsgränd för djuren, för bönderna och för miljön. Det är inom det vegetabiliska jordbruket som utvecklingspotentialen finns. Den nya maten kommer vara vegansk, energieffektiv, miljövänlig och inte plåga djur. Det finns inga rationella skäl att välja en söndagsstek framför en grönsaksfest i helgen.

 

Gustaf Söderfeldt

Före detta grisbonde, numera grönsaksodlare, Askersund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida